Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Denna studie uppmärksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

A paper about islamism and democracy, in particular HAMAS, Hizbollahs and JIH:s view on democracy..

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

The purpose of this study is to examine how different religious traditions are portrayed in teaching materials based on news reports. The main question concerns the way in which religious practices and holidays are described and in which contexts religion is presented. The method includes a both quantitative and qualitative content analysis. The study concludes that certain religious practices are presented in a way that describes the practitioners as more faithful and homogenous than others. This was especially prominent among Muslims and to a certain extent Hindus.

I detta arbete är syftet att undersöka förhållningssätt kring lärandet om religion i förskolan. Förskolan är en arena för möten och många aktörer kring barnet möts på förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan även deras föräldrar och de önskemål som de har. Förskolepedagoger möter även de krav som samhället ställer. För att kunna ringa in förhållningssätt kring dessa möten har jag tillämpat ett praxisnära samarbete med ett arbetslag på en förskola.

Coping theory asks what the cognitive and behavioral patterns of individuals dealing with stress are. This essay includes, besides the perspective of the psychology of religion, theories of culture and ritual in exploring two Swedes coping with the natural disaster in Thailand year 2004. The vacation paradise was struck by an enormous flood wave, called a tsunami, causing vast destruction and the death of over 200.000 people. Among these 543 were Swedes on vacation. When a disaster of such measures happens, what kind of stress does it cause? How do you cope? Are religion and ritual important? What is the function of the culture in the copingprocess? Using hermeneutical analysis this essay interprets the material from two books by Swedes, who not only experienced the disaster, but lost two children and husband and wife in the flood wave.

This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a ?real man?? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy?s development to become a man.

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker.

The future of Christianity is something that has been, and still is, discussed all over the world. Atthe first sight it can look like this religion, that has former been so big all over Europe, isdiminishing. More and more people are leaving the church and the church-benches are very seldomfilled. In our society it is the individual that is important and the moral life is changing. But, this donot still have to be the end of Christianity, which some people believe.