Sök:

Sökresultat:

1455 Uppsatser om Fotboll och första intryck - Sida 2 av 97

ETT BÄTTRE INTRYCK: OM PÅVERKAN AV TEXT OCH BILD

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

BevisvÀrdering av sociala medier : Facebook

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Kontaktförbud : Hur fungerar det och vad har det för verkan i praktiken?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Är sjĂ€lvförvĂ„llat rus en ursĂ€ktande omstĂ€ndighet i den svenskarĂ€ttssalen?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

"Fotboll Àr en livsstil, inte en hobby" : En kvalitativ studie om supporterkultur

Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och Ă„sikter kring det egna supporterskapet. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har Ă€ven varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bĂ€ttre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och vĂ„ld har vĂ€ckt mĂ„nga intressanta och givande tankar.

Hembud, förköp och samtycke : Är förbehĂ„llen tillrĂ€ckligt tillfredsstĂ€llande för att uppnĂ„ sitt syfte?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

LagsammanhÄllning och motivationsklimat inom fotboll hos flickor och pojkar

Syftet med studien var att undersöka samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat i fotboll, samt skillnaden mellan kvinnliga och manliga fotbollsspelare i lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat. I studien deltog 101 fotbollspelare mellan 15 Är och 19 Är (m=17.05, sd=0.93) frÄn olika gymnasier med fotbollsinriktning i Halland. LagsammanhÄllning mÀttes med ?Group Environment Questionarie? och motivationsklimat med ?The Perceived Motivational Climate in Sport Questionaire-3?. Studiens resultat visade att sÄvÀl positiva som negativa samband mellan lagsammanhÄllning och upplevt motivationsklimat, samt att mÀn och kvinnor skiljer sig i vissa kategorier av lagsammanhÄllning och motivationsklimat.

Videoupptagning i vÄrdsituationer : Konsekvensen för den enskildes rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Fotbollens arenautveckling utifrÄn ett storstadsperspektiv : En nulÀgesanalys av arenautvecklingen i Sotckholm, Göteborg och Malmö

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största stÀder byggs det fotbollsarenor för nÀrmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny frÀsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plÄnboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.

Hur identifieras talang till NIU-fotboll? : Organisation av identifiering och selektering till tvÄ olika skolmodellers NIU-uttagning

SammanfattningProblemomrÄde:Inom NIU-fotboll finns det olika sÀtt att organisera sig. Vilken pÄverkan har de olika organisationsformerna pÄ identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats pÄ utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva och analysera pÄ vilka grunder som pojkar respektive flickor vÀljs ut till tvÄ olika Nationellt godkÀnda idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer pÄverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillÀmpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgÄngspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer Àn en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillÀmpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sÀtt att organisera sin NIU-utbildning och att detta pÄverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Studier och idrott : En jÀmförande studie mellan riksidrottsgymnasium och lokalt idrottsgymnasium i idrotterna fotboll och golf

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som pÄverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida mÄlsÀttningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkÀt, vilken besvarades av 48 elever som studerade i Ärskurs 3 lÀsÄret 2004/2005 pÄ det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i GÀvle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i VÀsterÄs och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lÀrare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra trÀningsförhÄllanden samt en duktig instruktör. Att trÀningsgruppen hÄller hög kvalité har ocksÄ betydelse. FörÀldrarna har större pÄverkan vid val till riksidrottsgymnasium Àn vid val till lokalt idrottsgymnasium i bÄde fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet frÀmst pÄverkas av trÀningsförhÄllanden och kvalitén pÄ trÀningsgruppen .

PASSION FÖR FOTBOLL - EN STUDIE PÅ SVENSKA ELITFOTBOLLSGYMNASIER

Syftet med den aktuella studien var att pÄ svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), sjÀlvbestÀmmande och passion (i.e., harmonisk och tvÄngsmÀssig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen trÀningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare frÄn fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien anvÀndes Passion Scale för att mÀta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande Àr byggt pÄ samt Self-Determination Scale (SDS) för att mÀta upplevt sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visade att inre motivation och sjÀlvbestÀmmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan sjÀlvbestÀmmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvÄngsmÀssig passion för fotboll.

Q-Learning: Ett sÀtt att lÀra agenter att spela fotboll

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta anvÀnda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsÀgbara, vilket Àr vÀldigt tydligt för sportspel. Det hÀr arbetet har utvÀrderat ifall inlÀrningstekniken Q-learning Àr bÀttre pÄ att spela fotboll Àn en regelbaserade tekniken tillstÄndsmaskin. För att utvÀrdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. DÀr de bÄda lagen har anvÀnts sig av varsin teknik.

"Det skulle vara jÀttekul att spela med killar" : -en kvalitativ studie av unga tjejers upplevelser av att spela fotboll i en mansdominerad fotbollsklubb

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser pÄ sitt fotbollsspelande i förhÄllande till omgivningens syn pÄ fotboll och den allmÀnna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frÄgor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollstrÀningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar Àr bÀttre fotbollsspelare Àn tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en mÄttstock som tjejerna bedömer sig sjÀlva utifrÄn. Studien visar Àven att tjejer och killar systematiskt hÄlls isÀr inom fotbollen med hjÀlp av de vedertagna normerna kring de bÄda könens olika fysiska förmÄgor och att tjejerna har antagit detta sÀtt att betrakta kön..

Jag spelade lite som jag kÀnde mig pÄ riktigt : en metareflektion kring dramapedagogik

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->