Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka.

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären?MetodStudien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning består i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svårt för många av dem att komma in i det svenska samhället i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att många av de riskerar att hamna utanför samhällets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhället. Det här fenomenet är fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjälpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg åt riksidrottsförbundet (2003).

Studiens syfte är att undersöka orsakerna som invandrarkillar har när de väljer fotboll före andra sporter, samt varför väljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte är att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att få svar på detta använder jag mig av följande frågeställningar:Vilka är orsakerna till att invandrarkillar väljer fotbollen före andra sporter?Varför väljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen någon inverkan för deras integration?För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att få inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhållningssätt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag också några fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och tränare.Resultatet visar att killarna i min studie är integrerade i det svenska samhället, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhället och samtidigt lyckats att behålla sin kultur och värderingar.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och håller många spelare borta från match och träning. Det finns faktorer som utsätter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa är viktiga att känna till för att förstå orsakerna till att skada uppstår samt för att kunna förebygga skador med preventiv träning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Denna studie är genomförd i Argentina, ?fotbollens land?. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå.

Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

I denna studie undersöks hur lärare ser på vad de lär ut när de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lär sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella läroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien är främst baserad på intervjuer som dels gjordes med två lärare inom skolan, och dels på intervjuer med fyra elever från årskurs nio. Vid studien intervjuas två pojkar och två flickor, för att på sätt också undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan används ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det är intressant att resultaten visar att lärare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lär sig.

Det här examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen påverkat den svenska fotbollen. Det utreds även om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjälp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det råder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens påverkan på svensk fotboll.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.Frågeställningar:Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?Metod:Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter.

Vi har i denna studie studerat före detta ungdomsproffs i fotboll och deras upplevelser och erfarenheter från denna tid. Vi var intresserade av att undersöka varför så många svenska ungdomsproffs återvänder till Sverige och vad det krävs för att lyckas som ungdomsproffs. Syftet med denna studie var att belysa elitsatsande ungdomsspelares erfarenheter från internationella fotbollsakademier, och deras uppfattningar om vad man behöver lära sig för att lyckas som ungdomsproffs. För att besvara syfte och frågeställningar genomförde vi intervjuer med tre före detta ungdomsproffs. Vi har utgått från situerat lärande som belyser hur nya individer kan ta sig in i en ny grupp eller praktik och blir en del av denna tillsammans med andra. Denna teori lägger fokus vid gruppen men i vår studie fann vi även individuella aspekter som var avgörande för att bli en del av praktiken. Allmänhetens uppfattning om vad det innebär att lyckas som ungdomsproffs stämmer inte överens med ungdomsproffsens egen uppfattning.

Den här uppsatsen är en jämförande undersökning av hur kommentatorer för fotboll jobbar i radio respektive television (TV). Kommentator som arbetar med expertkommentator är fokuseringen i detta arbete. Metoden jag använde för att komma fram till ett svar var att jag analyserade landskampen mellan Wales och Sverige för att se skillnader och likheter hur kommentatorerna jobbar i de olika medierna. Från matchen har jag sen valt ut viktiga och intressanta situationer som jag studerat närmare. Jag har även gjort kvalitativa intervjuer med kommentatorerna Paul Zyra (Radiosporten) och Jesper Hussfelt (TV4) som arbetade med den ovannämnda matchen.