Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka innehållet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjälp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen är den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: ?Vad är innehållsmässigt de högsta kriterierna för att ett ämne ska hamna på omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sådant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan åren 2005 och 2010.Uppsatsen utgår från teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast är av det manliga könet. och/eller innefattar någon form av krig som troligtvis äger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt är att resultatet för de mest omskrivna världsdelar/länder/titlar/årtal/kön och ämnen egentligen behandlar två olika typer av artiklar.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

My aim with this diploma work is to find out if the students consider development deliberations as a good forum in order to promote their knowledge development or not. I have also examined if the development deliberation is experienced as giving for the pupil or not, what I have been studying from the pupil's perspectives.MethodI have implemented three qualitative interviews with three students from class nine in a compulsory education that lies in Botkyrka municipality. There, I have also an implemented questionnaire survey with two half classes from same class.Materials To my study I have linked literature where research aims himself in on how teachers have worked with development deliberations in the school.Results Students that I have interviewed does consider development deliberations as a knowledgep romoting forum, but most as a forum for clear about study results. The students in the survey consider development deliberations as giving only when the result turns out to bee good.Importance for teachers As each development deliberation is unique, you can not come to a certain implication that all deliberations are experienced in the same way as the result shows. But that can last stakeholder for the teacher is to see how one development deliberation can to be experienced of several students.

ABSTRACTCitizendialogue in the District of RasboA Case Study in the Municipality of UppsalaAuthor: Camilla ÖstlundSupervisor: Stig MontinThe essay is written inside the scope of Örebro Universitys evaluation of the new organisation in the municipality of Uppsala.The purpose of this essay is to study the citizendialogue in the district of Rasbo. This will be done partly by an examination of how the participants themselvesperceive citizendialogue. Their descriptions are put in relation to deliberative democracy and its critics amongst other. Partly by study how those involved have choosen to put it into practice. The opponents of the reorganization chose to start a non-profit association, Rasbo in co-operation, to carry on local mobilization and it will be compared with other similar groups.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningenförsöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiskaperspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiskaperspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlenoch elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Bakgrund: 1 oktober 2009 var det 461 personer som väntade på att få en ny njure i Sverige. Väntan på en ny njure kan vara lång. Detta innebär att en levande donator kan förbättra utsikterna för många njursjuka. Men att vara en njurdonator är inte alltid så lätt därför är det fördelaktigt att ha en del kunskaper om hur de upplever situationen. Syfte: Att undersökta levande njurdonatorers upplevelser före och efter donation.

The main purpose of this study has been to explore and determine how the journalistic work was used by internet users to start and keep a discussion on the internet going.We started in the aftermath of a local arson in a town of Sweden, where a discussion on the internet forum Flashback and the local newspapers commentary fields was raised.We have used these discussions to study what part the journalistic work play in these events. To do that we used a critical discourse analysis and a rhetoric analysis to investigate how these discussions use news articles to make their point. We divided the comments into four different categories, which are comments about understandings of the event, comments that talked about the matters of fact, criticism pointed at the newspaper and comments that identify the offenders.The result of the analysis shows that both forums use journalistic work as facts in their discussions. Both also use earlier articles that were written before the arson, to make their point in the discussion..

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut..

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Syftet med denna studie var att genom stickprov på två skolor utröna vilken attityd elever på gymnasiet hade gentemot ämnet historia. Som undersyfte sökte jag också klargöra huruvuda historielärarna kände till elevernas attityder, samt vad dessa lärare ansåg var lämpliga åtgärder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen från hypotesen att eleverna hade en negativ inställning till historieämnet. Enkäter lämnades ut i två klasser på andra året på de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielärare på samma skolor som de undersökta eleverna gick på.

This study is based on an observation of one of the biggest webcommunitys in Sweden today, called Lunarstorm. My main purpose was to research how young people use this media for talking about drug and alcohol-related subjects. The questions I posed were the following:- In which way do young people talk about drugs and alcohol on Lunarstorm?- What possibilities does Lunarstorm create for these questions?- How do the users relate to each other, regarding support for relatives to drug or alcohol-abusers or own substance use?My method of collecting empirical data consisted of observation of the forum, and my method for analyzing the data was based on a discourse- analysis. Trough this I found that the media creates a way for young people to meet others with similar problems, both grown-ups and people of the same age.

Syftet med den här studien var att se ifall elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.