En betydande risk för att utveckla undernäring finns vid förekomst av dysfagi, det vill säga ätsvårigheter. Genom att anpassa kostens konsistens kan dock intaget av mat och dryck under-lättas och även möjligheten att tillgodose näringsbehov. Vilken kostkonsistens som serveras bör därmed betraktas som en medicinsk åtgärd och ordination. En förutsättning för att vårdta-garen erhåller rätt kostkonsistens är att kommunikationen mellan olika vårdgivare är väl fun-gerande och att kostansvariga är införstådda med vilken kostkonsistens som vårdtagaren ska inta. Ytterliggare krav på god kommunikation ställs då terminologin för konsistensanpassad kost varierar.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ?att vara frisk?. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Det här arbetet har gått ut på att jämföra två algoritmer för bildbaserad rendering. Båda algoritmerna använder två bilder som spelats in med formatet MultiView plus depth för att rendera nya mellanliggande vyer av en tredimensionell scen. De tvådimensionella bilderna är kompletterade med djupvärden för varje bildpunkt. Renderingen kan då utföras genom perspektivriktiga transformationer där alla bildpunkters nya positioner projiceras individuellt. I samband med renderingen behöver bland annat mätfel i de ursprungliga bilderna samt skymda partier hanteras.

Bakgrund:Under de senaste decennierna har det skett en förändring med minskadsvårighetsgrad av symtom och en minskad dödlighet vid stroke. Termen ?minor stroke?används för patienter med milda neurologiska handikapp. Inom hälso- och sjukvården görsbedömningen att dessa patienter inte har funktionsnedsättningar och förväntningarna är attde ska återhämta sig snabbt. Detta är den vanligaste stroke diagnosen men ändå den som fårminst uppmärksamhet både kliniskt och vetenskapligt.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva patienters erfarenhet efter minor stroke.Metod:Kvalitativ ansats med intervju som insamlingsmetod.

SYFTE: Vårt syfte är att analysera Sandvik AB:s mässdeltagande genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget. Fokus ligger på hur dessa uppfattar företagets medverkan på mässor. Dessutom har vi efter samråd med Sandvik AB valt att presentera förslag till hur företaget kan effektivisera sin mässmedverkan.METOD: De empiriska data som insamlades skedde genom intervjuer med anställda vid Sandvik AB:s bolag. Våra intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod. Vi ville skapa en öppen dialog mellan oss och respondenterna varav frågorna framställdes med detta i åtanke.

Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Ett beslutsstödjande system är ett verktyg som kan användas av beslutsfattare i syfte att ta fram information som skall utgöra underlag för beslut. Användargränssnittet anses vara den viktigaste aspekten att beakta i samband med utveckling av beslutsstödjande system eftersom det är via detta som användarna interagerar med systemet. Enligt litteraturen finns det svårigheter i denna utveckling, exempelvis genom att systemet skall stödja olika användargrupper samt uppgifter som användarna skall kunna utföra. I denna uppsats studeras de faktorer som är viktiga att beakta vid utveckling av gränssnitt för beslutsstödjande system. Exempel på en faktor som litteraturen nämner som viktig är typ av användare.

Uppsatsens syfte är att, med fokus på tolkningen och tillämpningen, utreda näringsidkarens utrymmet att få avdragsrätt för FoU-bidrag lämnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rådande rättsläget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrätt bör särregleras i en egen lagparagraf. Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrätt ska föreligga krävs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att någon form av motprestation erhålls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens näringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap.

ABSTRACTTitel: Ekonomisk förening ? en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt Handledare: Stig Sörling Datum: 2011 - Maj  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället.Våra forskningsfrågor är:Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening?Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening? Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning.

Detta examensarbete är ett projekt avsett att ta fram en ny lösning eller vidareutveckla den existerade skärmaskinen som används av Solmarka bageriet. Projektet har till syfte att förbättra funktionen, livslängden och prestandan av skärmaskinen jämfört med hur den är idag. Utvecklingsprocessen av skärmaskinen har gått från enkla skisser av flera koncept och till val av koncept och utveckling av detta till fullständigt ritningsunderlag. Förslaget som tagits fram kommer att tillfredsställa de krav och önskemål som ställdes av företaget..

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna.