Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring. Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.

I dagens samhälle sker en urbanisering och en befolkningstillväxt. Detta resulterar i att fler människor bor och konsumerar i städer vilket leder till en ökad konsumtion. Denna utveckling bidrar till en ökad efterfrågan på transporter i stadskärnor. Ökade transporter resulterar i ökade utsläpp och miljöproblem. Detta sätter press på att finna nya hållbara och miljövänliga alternativa transportlösningar.Syftet med uppsatsen var att undersöka möjligheter, svårigheter och framtiden kring cykeltransporter i stadskärnor.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Tidigare forskning visar att personlighet har betydelse fo?r individens stressupplevelse. Sa?rskilt individer ho?gt i Fem-Faktor modellens personlighesdimension neuroticism tenderar att upplevd ho?gre stressniva?er a?n o?vriga fyra personlighetsdimensioner extraversion, samvetsgrannhet, o?ppenhet och sympatiskhet. Denna studie underso?kte relationen mellan samtliga personlighetsdimensioner, samt en del o?vriga variabler, och stress.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört..

This study examines how the Swedish newspaper G?teborgs-Posten presented Swedish identity in relation to the country?s referendum and EU-membership. By investigating the usage of the Swedish identity, related to EU-membership, the ambition is to conclude whether the newspaper was positive towards EU-membership. The empirical base consists of articles produced by G?teborgs-Posten from the first of October 1994 to the last day of January 1995.

 Syfte:Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.Metod:Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.Resultat & slutsats:Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.Förslag till fortsatt forskning:En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?Uppsatsens bidrag:Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen.

Uppsatsen syfte är att analysera förändringarna hos tre mikrofinansiella organisationer då de gjorde ett inträde på aktiemarknaden. Fem kritiska punkter behandlas; antalet låntagare, hur fattiga låntagarna är, återbetalningsfrekvensen, ränteförändringar och vinstförändringar. Studien är begränsad till tre år - året före inträdet, inträdesåret samt året efter inträdet. Resultatet av studien visar att samtliga har ökat antal låntagare i och med IPO men endast Compartamos har fortsatt att öka året efter IPO, både SKS och Banco Sol har minskat antalet. Kritiken gällande nivå av fattigdom stämmer endast överens med Banco Solidario, enligt min studie hjälper de endast mindre fattiga människor. Att återbetalningsfrekvensen skulle vara sämre hos de kommersiella stämmer inte med någon av organisationerna.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå.Frågeställningarna är:Vad fick de elitaktiva att fortsätta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jämna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att såförutsättningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sätt att göra det på kan vara genom att ta del av deras årsredovisningar ochsammanställa informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget är strukturerat isyfte att underlätta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrågeställningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gå tillväga för att använda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att ställa upp informationen på ett sätt som gör att läsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochställa upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.Avgränsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primäraverksamhet är att äga och förvalta fastigheter.