Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större Forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse.I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan.

I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett Forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och Forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen.Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt Forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Detta arbete handlar om terapiträdgårdar gjorda för att rehabilitera människor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jämföra två terapiträdgårdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet är att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till på olika sätt. Trädgården i Alnarp skapades som ett Forskningsprojekt för trädgårdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringsträdgård skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trädgårdsterapi finns en mängd litteratur som jag använt mig av, men om Vidarklinikens trädgård finns inte lika mycket, och därför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapiträdgård.

Hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå har blivit populärt under de senaste åren. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hållbarhetsprofil och det pågår ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hållbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus på byggnadsnivå inom hållbar stadsutveckling. Att fokusera på stadsdelsnivå gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och på så sätt skapas ytterligare förutsättningar att nå en hållbar stadsutveckling. Denna rapport är en del av ett Forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå.

Studien är utförd i anslutning till ett pågående Forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien.

Detta arbete utgör en första del av ett Forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt Forskningsprojekt ?Att skriva sig till läsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta fram en marknadsplan för Tierpsbyggens 55+ segment. Vi har fått i uppdrag av AB Tierpsbyggen att ta reda på hur de på långsikt ska knyta till sig kunder över 55 år. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har gjort intervjuer med anställda, potentiella och nuvarande hyresgäster till AB Tierpsbyggen. Intervjusvaren redovisas i empiridelen där vi har i valt att göra analyserna löpande istället för i ett särskilt analyskapitel. Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att äldre människor ställer höga krav på sitt boende och det är svårt för ett kommunalt bostadsföretag att hålla den standard potentiella kunder är vana vid. För att locka fler kunder måste Tierpsbyggen öka 55+ beståndet och marknadsföra 55+ områdena då få potentiella kunder känner till dessa. Förslag till fortsatt forskning: En bra utgångspunkt för ett nytt Forskningsprojekt är att ta fram en lägenhet som människor kan åldras i.

Vid storskalig rasbrytning är rasflödet en mycket viktig del för gruvans produktivitet. Rasflödet påverkar hur mycket av malmen som utvinns i varje produktionssalva, dessutom ger ett jämnt rasflöde utan avbrott en effektiv produktion. Designen av produktionssalvorna görs till stor del med erfarenhetsmässig bakgrund. Kunskapen om hur olika parametrar inverkar på rasflödet och vilka parametrar som har stor betydelse är i nuläget relativt liten. Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur en omgivande spänning samt mothållande material inverkar på fragmenteringen av inspända bergprov i modellskala och omgivande massors kompaktering.

I programmet Samhällsbyggnad, Luleå universitet (LTU), ingår det att skriva ett mindre utrednings-/Forskningsprojekt om ett ämne som man fått kunskaper och färdigheter om i utbildningen. Projektet är den avslutande delen i utbildningen. I denna rapport utreds ett problem som uppstått när en ny sorts rälsbefästning tillkommit vid namn Pandrol fastclip och som inte håller som väntat. Rälsbefästningen är färdigmonterad på slipern redan från tillverkningen och ifall den går sönder måste hela slipern bytas. Detta kostar både tid och pengar för projekten.

Detta arbete utgör en första del av ett Forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig själva som professionella hjälpare utifrån aspekterna tanke och känsla, samt hur denna reflektion kan komma att påverka den professionella hjälpen. Uppsatsen grundar sig på följande frågeställningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjälpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjälpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjälpen får för dem som professionella hjälpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrån tre tidigare Forskningsprojekt inom ämnesområdet samt med hjälp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.