SammandragI denna studie söker jag finna en huruvida FMT-metoden kan hjälpa barn med olikasvårigheter inom förskola ? barn i gråzonen.Vi pedagoger möter inom förskolan barn med olika funktionsnedsättningar varierande mellan motoriska besvär till psykologiska. De barnen kan ha, eller inte ha, diagnos - men erhåller kanske ingen hjälp i form av barnpsykolog eller annan form av professionellt individuellt stöd för stunden. Jag benämner dessa barn, barn i gråzonen, i min undersökning och ämnar utreda om FMT-metoden kan vara en bra metod att använda för att hjälpa de barnen. Metoden jag har använt är dels att hämta kunskap runt FMTmetodenfrån böcker och uppsatser.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lärarnas formativa bedömningar och effekten av lärandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lärandet är viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt måste de kunskaper som saknas i förhållande till målen definieras av både lärare och elever, samt att målens kvalité är tydlig för båda parter. Avsikten är att öka förståelsen av hur yrkeslärare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella målbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen är gjord med kvalitativa Forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning på två Hotell- och restaurangprogram.

Sammanfattning Bakgrunden till min studie är att i genomsnitt ungefär tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska (Skolverket Greppa språket, 2011) och vad detta kan innebära när det gäller lärandemiljöers utformning och innehåll. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i skolans tidiga årskurser tänker kring flerspråkighet och kring lärandemiljöer och undervisning inriktad på utveckling av såväl språk som lärande. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flerspråkighet och begrepp som t ex kodväxling och språkinriktad undervisning är i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade Forskningsintervjuer har genomförts med fem lärare som är verksamma i skolans tidiga år vid två skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lärarna till största delen har en positiv hållning till flerspråkighet men också att de till övervägande delen är inne på att klassrumsundervisningen ska ske på elevernas andraspråk, dvs.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad som motiverar tjejer i yngre tonåren att både börja och att fortsätta att spela i band, hur musikpedagoger arbetar med deras motivation samt på vilka sätt könsnormerna påverkar spelmomentet. Undersökningen har genomförts med kvalitativa Forskningsintervjuer som metod. Informanterna bestod av tre lärare samt två grupper med tjejer i åldern 12-13. Lärarna bestod av en man som arbetar på grundskola och kulturskola, en kvinna som arbetar som projektledare på en fritidsgård samt en kvinna som arbetar på ett studieförbund. De både kvinnorna arbetar dessutom tillsammans med ett musikläger riktade till tonårstjejer som vill spela i band.

Studiens övergripande syfte är att på en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsärskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien är att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att påvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgår från en socialkonstruktivistisk ansats i denbemärkelsen att innebörden av inkludering och tillämpandet av inkludering är något somkonstrueras.Utifrån mitt syfte valde jag att använda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder användes kvalitativa Forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkätundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkätundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa Forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma.Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger på kvalitativa Forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus:Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder?Vad framhålls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande.Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli åldrad och förlegad utan att ständigt hållas levande. Med ett växande och varierande samhälle bör IKT användas som ett naturligt arbetssätt i den förberedda miljön på Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lär barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan användas till. Då behöver de inte växa upp till passiva tonåringar, som sitter timtals framför bildskärmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte är att undersöka elevers förhållningssätt och deras användning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och på så sätt få fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa Forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvändningen av två klasser i en årskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Syfte: Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilka skolerfarenheter fem ele-ver med dyslexidiagnos i årskurs 6 har, samt vilken betydelse deras läs- och skrivsvårigheter har för elevernas självbild och identitet. Studien belyser också ett framtidsperspektiv. Vilka tankar har eleverna inför den kommande högstadieperioden?De problemfrågor studien försöker besvara är:o Vilka skolerfarenheter har eleverna?o Hur visar elevernas utsagor att deras självbild och identitet såg ut under låg- och mellanstadiet?o Hur ser sambandet ut mellan elevernas skolerfarenheter och självbild och identitet ut?o Vad innebär en dyslexi-diagnos för eleverna och vilken betydelse har den för elevernas självbild och identitet?o Hur ser eleverna på sin framtida högstadieperiod?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är den symboliska interaktionismen, vilken hjälper oss att förstå skeenden i den sociala verkligheten. Att interagera med språk innebär både det verbala som det icke verbala språket.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn. Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa Forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

Tidigare studier har visat att det ofta finns bestämda mönster som inspirerar människor till förändring. Denna studie syftar till att beskriva hur vändpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lärares och elevers erfarenheter av förändringar och vändpunkter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av hur dessa förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet.Studien har en kvalitativ ansats baserad på kvalitativa Forskningsintervjuer med fem lärare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör därefter inledningar till så kallade livsberättelser. Alla nio intervjuade har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller andra. - Alla vill lyckas med sina liv! Och därför är det så viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta är möjligt.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur sex nyanlända somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftspråket. Eventuella tankar kring hur respondenterna själva anser att den svenska skolan kan stötta dem är också relevant. Studien utgår från följande tre frågeställningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt.

Syftet med studien är att genom elevers berättelser undersöka hur de har upplevt åtgärdsprogram i matematik och särskilt stöd under skolgången. Jag är också intresserad av att ta del av eventuella tankar hos deltagarna kring hur de själva anser att skolan kunde ha gjort något annorlunda för dem samt vad de tror hade hänt om inget åtgärdsprogram hade upprättats. Det är viktigt att påpeka att studien har en retrospektiv karaktär då eleven ser tillbaka på vad som har hänt i grundskolan och sträcker sig över tid. Studien grundar sig i en livsvärldsfenomenologisk ansats vilket innebär att även tolkningen grundar sig i hermeneutiken och de hermeneutiska cirklarna. En kombination av hermeneutisk tolkning och fenomenologisk beskrivning resulterar i det som kallas för hermeneutisk fenomenologi och är studiens ansats.Då avsikten med studien har varit att ta del av elevers egna upplevelser valdes kvalitativa Forskningsintervjuer som metod.

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar på att specialpedagoger lämnats helt utan stöd från skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). Både bristande kunskap men även ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare på styrnivå utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsområdet. Denna ?icke styrning? är, enligt Ekström, också en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pågår.