Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje år ungefär 55 000 människor med cancer och risken att få en cancersjukdom någon gång i livet är cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer är cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar såsom exempelvis håravfall, illamående och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamående, trötthet och håravfall i samband med cytostatikabehandling påverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och användes i sammanställningen av arbetets resultat.

Idag är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste orsaken till död i Sverige, så som högt blodtryck samt hjärtsvikt. Behandling av dessa sjukdomar kan ofta bli livslång. Enbart 50 % av patienter vid långtidsmedicinering tar sina läkemedel, det är viktigt att ordinationen följs. Enalapril, ACE-hämmare, är en viktig behandlingsform vid högt blodtryck samt hjärtsvikt. Idag gäller generisk substitutionen vilket medför att kunden kan få ett nytt preparat vid varje expediering.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H.

Under 2005 förskrevs i Sverige 112 miljoner dygnsdoser protonpumpshämmare (PPI) som används mot sjukdomar orsakade av magsyra. Följsamheten till långtidsmedicinering är ofta inte är bättre än 50 % vilket kan motverka syftet med medicinerna. Idag är apotekspersonalen enligt lag skyldig att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste tillgängliga generiska preparatet, förutsatt att förskrivare eller patient inte motsätter sig bytet. Eftersom skilda generiska preparat ger olika information om biverkningar kan bytet skapa problem. Syftet med studien har därför varit att undersöka vilka biverkningar som redovisas i bipacksedlarna för PPI samt hur biverkningsrisken presenteras.

Introduktion: Värderingen av risker, så som risken att drabbas av läkemedelsbiverkningar, är beroende av hur risken uttrycks eftersom under- eller överskattningar lätt kan göras. Det har visats att verbala riskuttryck övervärderas. Europeiska Unionen (EU) och Läkemedelsverket har krav och rekommendationer på hur en Bipacksedel ska vara utformad. Syfte: Att undersöka hur biverkningsrisker och annan biverkningsinformation presenteras i Produktresumé och Bipacksedel för ATC-kod D05, Medel vid psoriasis, och ATC-kod D07AC och D07AD, Starkt och Extra starkt verkande Glukokortikoider till utvärtes bruk, samt ifall biverkningarna är uttryckta med ett lättförståeligt språk i Bipacksedel jämfört med Produktresumé för dessa ATC-koder. Material och metoder: Data har insamlats under februari 2007 från Läkemedelsverkets hemsida.

Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.

I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteratur-studie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna.

The study explores collective action in Sweden between 1980 to 1995 using time-series data from the European Protest and Coercion Database. In spite of severe hardship during the crisis of the early 1990s, Swedish strike-rates declined. However, contention merely shifted from workplaces into the streets; there was indeed a protest movement against austerity, as shown by a series of large demonstrations, and some riots, between 1989 and 1993. Further analysis indicates this movement faded as it was increasingly chanelled into the electoral campaign of the labor pary; having won the 1994 election, the organised labor movement no longer had an interest in sustaining the protest movement against austerity..

A possible treatment for patients with lymphoma and myeloma is stem cell transplantation (SCT). SCT is preceded with cytostatic treatment. There are several side effects related to this treatment, for example fatigue, nausea, constipation/diarrhoea, pain, mucositis and loss of appetite. Aim: Investigate which side effects related to the treatment where most troubling after SCT and if nurse assessment and patient assessment differ. Methods: A quantitative empirical study with repeated measuring.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefär sju tusen män behandlas varje år inom slutenvården. Ett dåligt bemötande från sjukvården kan påverka behandlingsresultatet. Varje man måste bemötas efter sin upplevelse, därför är det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av vardagen efter påbörjad behandling vid prostatacancer.

Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet använts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men påverkar även friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sårbar situation vilket kräver omsorgsfull omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamående och kräkningar, fatigue, hårförlust, smak-och luktförändringar) samt vilka hanteringsstrategier de använder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras på nio kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefär sju tusen män behandlas varje år inom slutenvården. Ett dåligt bemötande från sjukvården kan påverka behandlingsresultatet. Varje man måste bemötas efter sin upplevelse, därför är det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av vardagen efter påbörjad behandling vid prostatacancer.