Syftet med vår uppsats är att få fördjupade kunskaper om hurbiståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever och betraktar våld inära relationer bland äldre utifrån sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra äldre riskerar att utsättas för våld och att många fallaldrig upptäcks. Vår undersökning har en hermeneutisk ansats och är avdeskriptiv karaktär. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdär fem biståndshandläggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och ålderism. Några av slutsatserna från vår studieär att de fem informanterna uttrycker svårigheter dels i att upptäcka våldet,dels i att ta upp frågan som kan vara känslig eller att man säkert vill fåbekräftat att det verkligen förekommer våld innan det förs på tal..

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär.

SammandragInternationell forskning har visat på en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart när alla samhällssektorer. En tystnadskultur innebär att en enskild har kännedom om information som behöver uppmärksammas och ageras på, men denne avstår från att föra kunskapen vidare till de som kan agera på den av rädsla för att ett sådant handlande kan få negativa återverkningar på den enskilde själv. Detta kan medföra att nödvändiga åtgärder inte sätts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrån ekonomiska värden till människoliv. För den enskilde blir följden stress då denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rätt och rädslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning är tystnadskulturer ett närmast oskrivet blad. Två avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever beskriver sin religionsundervisning. Frågeställningen rör huruvida eleverna själva uppfattar att deras tankar, erfarenheter och intressen tas tillvara i religionsundervisningen. I litteraturgenomgången fokuseras på de två områdena lärande och dess förutsättningar samt religionskunskap och dess didaktik. Tidigare forskning som behandlar religionsundervisning, elever och livsfrågor samt elevers tänkande presenteras. Studien, som är inspirerad av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasieskolans religionsundervisning, har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Sociala medier består av digitala plattformar där integration, kommunikation och delning är möjligt mellan användare. Under de senaste åren har nya former av sociala medier växt fram och blivit ett intressant område för forskning. Det har även blivit en ny kanal för marknadsförare att nå ut till sina kunder. Pinterest startades 2010 av Ben Stilbermann med syfte att användare kan dela bilder och skapa sina egna digitala anslagstavlor. Målet med denna studie är att analysera Varför svenskar använder Pinterest för att skapa en bredare förståelse av Pinterest som nytt socialt medium samt presentera dess funktioner, styrkor och svagheter.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll..

Tidigare forskning har gett stöd för att personlighet påverkar arbetstillfredsställelse, och i denna studie undersöks om detta även gäller inom socialpsykiatrin i Eskilstuna. Syftet med studien var att undersöka samband och varians mellan olika personlighetsdimensioner och arbetstillfredsställelse. Big Five personlighetsdimensionerna mättes med Shafers personality scale och arbetstillfredsställelse med Minnesota Satisfaction Questionnaire, och dessa mätningar skedde genom en enkätundersökning. De 78 deltagarna i denna studie var personal inom socialpsykiatrin, varav 23 var män. Resultaten redovisades genom Pearsons korrelationer och en hierarkisk regressionsanalys som visade att det fanns samband mellan vissa av Big Five dimensionerna och arbetstillfredsställelsefaktorerna.

Vårt syfte är att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssätt och metoder som är viktiga för att stimulera barns skriftspråksutveckling i förskoleklass. I vår bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning säger om det utvalda ämnet, skriftspråksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie där frågorna var förutbestämda men där det fanns utrymme för följdfrågor. Vi intervjuade två pedagoger som arbetar i två olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gäller barnens skriftspråksutveckling i förskoleklass.

Syftet med studien är att studera forskningen om muntlig bearbetning av skönlitteratur mellan 2005 och 2015. Ett speciellt fokus har legat på forskningen mellan 2010 och 2015, detta för att ge en överblick över forskningens aktuella läge och troliga utveckling. I ljuset av det katastrofala resultatet i PISA-undersökningen 2012 valde vi att rikta fokus mot litteratursamtalets läsutvecklande möjligheter och den forskning som bedrivits på området. För att studien ska ha hög yrkesrelevans har studerats benämningar och modeller för bearbetningen, men också konkreta effekter av bearbetningen och hur man rent praktiskt uppnår dessa på bästa sätt i undervisningen. Studien har genomförts med utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie och har tagit avstamp ur ett sociokulturellt perspektiv.