Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden.

Dagens konflikter utspelar sig mestadels i helt eller delvis bebyggd miljö och vikten av en uppdaterad och väl fungerande prickskytteförmåga är därför central. Detta till trots, återfinns stora brister i den svenska prickskytteutbildningen vad avser just den urbana miljön. Denna uppsats syftar till att dels bidra med nya infallsvinklar samt ge ett användbart arbetsunderlag för Försvarsmaktens vidare utveckling i ämnet. Genom att komma på det klara med hur prickskyttar utbildas och används i Sverige idag och jämföra detta med utländska modeller och andra länders goda och sämre erfarenheter, vill jag ge förslag på hur den svenska prickskytteutbildningen skulle kunna utvecklas. För att ge uppdaterad information har jag begränsat min efterforskning genom att mina studier av andra länders prickskytteerfarenheter avser det senaste decenniets förehavanden, snarare än utvalda länders specifika tillvägagångssätt.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bättre förståelse för hur uppföljning och utvärdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare är syftet att föra en diskussion kring hur utvärderingen kan utvecklas. För att undersöka detta väljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgå för att bedriva utvärdering. Följande problemformulering används för att ta reda på syftet: Hur tillämpas uppföljning och utvärdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingår i begreppen uppföljning och utvärdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvärdering.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Utifrån tre exempel undersöker uppsatsen konstens plats i den konstnärliga forskningen i det svenska och skandinaviska sammanhanget. Den frågar om konstens plats i relation till konstnärlig forskning och om den ska förstås som process, produkt, spår eller en kombination av dessa. Är det exempelvis möjligt att kartlägga de konstnärliga avhandlingarnas olika lager av meningsproduktion, och vad betyder det när de påstår sig producera kunskap? Snarare än att ställa formella frågor om vad den konstnärliga forskningen är, vill denna första pilotundersökning börja fråga när det som produceras genom konstnärlig forskning ska förstås som konst och när det handlar om någonting annat..

Syftet är att utveckla och dokumentera en metod för användarnära utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrån denna metod utvecklas ett siktfältsanalystillägg med brett användningsområde. Siktfältsanalystillägget skall förenkla arbetet med siktfältsanalyser och skall kunna användas i Norra Militärområdesstabens nätverk. En metod för utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden användes sedan för att utveckla ett siktfältsanalystillägg till ArcView.

AbstractRapport om den inre fysiska miljön i nybyggda förskolor. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om kommunen och byggherrarna tar till vara på pedagogernas erfarenheter om förskolan och dess verksamhet. Metoderna som valdes var observationer och intervjuer. Fyra förskolor byggda under 2000-talet observerades och pedagoger från respektive förskola intervjuades. Ämnen som behandlades var: tanken bakom utformningen av rummen samt på vilket sätt pedagogerna och barnen var delaktiga.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust..

Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin 80-talisten ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen. .

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..