Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori.

Ungdomars frivilliga läsning av skönlitteratur har minskat de senaste åren och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan är den källa till läsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus på pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag på hur läraren kan påverka attityden till läsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framväxten av begreppen högt och lågt i litteraturen och olika perspektiv på hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras även varför läsning är av vikt och de didaktiska frågorna tydliggörs.

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med uppsatsen är att belysa SET (social och emotionell träning), dess metod och hur den används i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes på två olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med två grundskolelärare, samt en biträdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av läromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodväxling att uppfattas som tecken på bristfällig språklig kunskap. Flerspråkiga och kodväxlande inlärare anses vara de elever som presterar sämre i skolan. Tidigare forskning på området förklarar begreppet kodväxling och orsaker till dess förekomst, ägnar uppmärksamhet åt studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sämre i skolan än de svenska eleverna samt understryker flerspråkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flerspråkiga elever kodväxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och självbild. Ett övergripande syfte är att nå en större förståelse för de flerspråkiga elever som kodväxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgångsrik undervisning.Då studiens syfte är att nå ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkätformulär.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försämrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att när kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap på lokal nivå skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvärdig, men så är det inte idag. Det finns även kopplingar till att prestationerna och föräldrars socioekonomiska status påverkar resultaten. Men även tiden föräldrarna har med barnen har minskat, mycket på grund av att båda föräldrarna arbetar idag.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet.