Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.

Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden.

Nätmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nätmobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Internetanvändande är idag vardag för många barn och unga. Barnen är medlemmar på och använder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt använder snabbmeddelandeklienter såsom msn. Syftet med denna studie är att undersöka hur 41 stycken tolvåringar på en skola belägen i en mindre ort i Skåne använder internet, både hemma och i skolan samt att ta reda på hur skolan använder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvåringarna om internet. För att få svar på dessa frågor gjordes enkäter med 41 stycken tolvåringar samt intervjuer med deras lärare och rektor. I enkätundersökningen framgår det att en övervägande del av tolvåringar både har dator och internet hemma samt att många av dessa surfar helt själv.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrån personalens perspektiv. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans värld i eller i närheten av Växjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker även arbeta på positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strävar efter en nära och bra relation till föräldrarna.

SammandragDen här uppsatsen bygger på en enkätundersökning och intervjuer för att försöka ta reda på vad elever har för mål när de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga läraren? Det jag kom fram till är att det varierar väldigt mycket. Många elever jagar betyg och då framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga läraren och eventuellt få ett godkänt betyg med minimal arbetsinsats. Väldigt många elever har också ganska små förväntningar inför en uppgift i skolan.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrån genus och årskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i årskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning med påståenden som respondenten skulle ta ställning till. Enkätundersökningen var uppdelad på två delar där en del behandlade elevernas attityd till dans i allmänhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Syftet med denna undersökning är att se om lönen skiljer sig åt mellan män och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero på skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta på variablerna utbildning, ålder, anställningstid, befattning och institution.De data som användes i undersökningen består av lönestatistik som hämtats från Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanställda på skolan samt deras lön, befattning, ålder, ämnesområde och antal yrkesverksamma år på skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anställda på skolan är kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lärare trots att tjänsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben på skolan. Majoriteten av lärarna på skolan visar sig vara män, män har i genomsnitt högre inkomster än kvinnor på Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte på kön, då variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

Syftet med uppsatsen är att få mer kunskap om lågstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus på ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare går jag in på manligt och kvinnligt, män och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framställs i media idag.