Det övergripande syftet med denna studie är att analysera högstadieelevers upplevelser av elevdemokrati i skolan. Studier från tidigare Forskare har inriktat sig på hur lärarna upplever att eleverna får vara med och påverka i skolan. Vi ansåg därför att det var behövligt att genomföra en studie om hur eleverna upplever sin situation. Studien genomfördes genom att åtta elever deltog i kvalitativa intervjuer om deras upplevelser om elevdemokrati. Intervjuerna genomfördes hösten 2012 och var uppbyggda efter en semistrukturerad metod, vilket gav eleverna möjligheten att utveckla sina svar samt gav oss utrymme att ställa följdfrågor.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Att studera organisationskultur är enligt många Forskare ett mångfacetterat ämne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i våra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats är att studera mötet mellan civil och militär kultur samt förhållandetmellan civilanställda och militär chef och finna ut om det finns några indikationer som pekarpå kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts på tre stycken Serviceförråd, ett i nära anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som använts är kvalitativa.I analysen pekar resultatet på att det framförallt finns skillnader när det gäller umgängestonoch jargong och likheter när det gäller att behandla alla kunder lika, värnpliktig som officer..

Många Forskare anser att leken är en central del för lärande. Leken tar dessutom stor plats på fritidshemmen och är en viktig del för verksamheten. Lekens betydelse har mer och mer uppmärksammats och används på ett lätt, roligt och enkelt sätt för att uppnå lärande inom fritidsverksamheten.Syfte med vårt arbete är att genom intervjuer undersöka vilken uppfattning fritidspedagogerna har kring lekens betydelse för lärande.I undersökningen valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har använt oss av intervjuer där vi har tolkat och bearbetat svaren. Intervjupersonerna har varit fem fritidspedagoger samt en förskollärare som arbetar på olika fritidshem i två olika kommuner.Resultatet visar att alla fritidspedagoger anser att lek och lärande hör ihop.

Med en ny Cirkushall vill Cirkus Cirkör samla hela sin cirkusverksamhet i en och samma byggnad. Barn, ungdomar, vuxna samt professionella cirkusartister ska kunna erbjudas cirkusträning, det ska finnas möjligheter för utveckling och fördjupning för cirkusartister, pedagoger, kreatörer och Forskare i Cirkör Lab samt ska det finnas plats för den administrativa delen all kunna jobba. Det finns en vilja att öppna upp verksamheten och göra den mer synlig. Men till saken är att cirkusträning kräver väldigt mycket av sina utövare, fysisk träning, disciplin och koncentration. Det finns en tydlig konflikt man vill öppna upp verksamheten och göra den mer synlig i Albyområdet samtidigt som man inte vill att cirkusträningen ska störas utan den behöver en viss avskildhet.

Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa.

Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Det råder en viss komplexitet i ämnet idrott och hälsa gällande betyg och bedömning. Lärare tycks ha olika synsätt på vilka mål och vilka kunskaper som är viktiga att använda för att grunda ett betyg. Vårt syfte är att utforska hur lärare i idrott och hälsa går tillväga i sin bedömning och betygssättning av elever, vilka metoder lärarna använder och hur de förhåller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden är en samtalsintervju med fyra lärare i idrott och hälsa, alla verksamma i grundskolans senare år. Respondenternas svar resulterade i att alla använder sig av dokumentation, såsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

Denna studie handlar om mångfald i arbetslivet. Syftet med studien är att identifiera olikadefinitioner och förhållningssätt till fenomenet mångfald på arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats används för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mångfaldsplaner från olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar från DN och talarforumsamt en handbok om mångfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjälp av olika svenska och amerikanska Forskare som har studerat mångfald både på arbetsplatsenoch generellt i samhället. Studieresultat visar att det finns två skilda sätt att definiera mångfald på:1) i termer av människors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av människorsindividuella egenskaper och kompetenser.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan säga att det finns ett litet propagandasyfte också. Jag valde ämnet för att synliggöra fler synsätt på rovdjur än de som finns idag. I dagens debatt är man för eller emot rovdjur och har noll förståelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat några frågor som är det som ska besvaras i denna uppsats.Hur såg samernas traditionella förhållande till björnen ut?Hur gick jakten på björnen till?Vilka trosföreställningar användes före, under och efter björnjakt?För att besvara dessa frågor kommer jag att undersöka vad Forskare sagt i ämnet.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

I detta arbete har jag försökt att besvara frågan om hur hypertext kan nyttjas för att förbättra hanteringen av anteckningar i UCASE-verktyg. Detta har inte minst varit motiverat av de goda erfarenheter andra Forskare har haft av CASE-verktyg med hypertextfunktionalitet.För att kunna besvara frågan har jag först utarbetat ett ramverk med krav på hanteringen av anteckningar i CASE-verktyg utifrån bl. a. anteckningarnas och dokumentationens roll i systemutvecklingsprocessen.Detta ramverk har sedan använts för att utvärdera två UCASE-verktygs hantering av anteckningar. Utifrån denna utvärdering har sedan möjliga förbättringar föreslagits.Som ett resultat av detta har jag funnit att det sannolikt finns vissa brister i UCASE-verktygs hantering av anteckningar.

Jag har studerat en förändringsprocess på Universitetssjukhuset i Lund gällande att ta fram ett nytt hanteringssystem för tvätt och förrådsförsörjning på sjukhusets avdelningar. Under förändringsprocessen introducerades deltagarna för ett nytt arbetssätt. Mitt intresse är att se hur förändringsprocessen har upplevts och vad den har tillfört organisationen.  Mitt syfte är att utifrån studien lära om vad som gjorde att denna förändringsprocess blev vad den är och hur den upplevs av deltagarna samt att få en bättre förståelse för vad den har tillfört organisationen. Under min studie har min roll som Forskare till större delen handlat om att ta del av deltagares berättelser och gjort egna observationer gällande förändringsprocessen på sjukhuset. Min studie syftar på en forskningsstrategi där jag har fördjupat mig i en befintlig förändringsprocess tillsammans med dem som har  berörts av den. Studien är empiridriven och utgår ifrån berörda deltagares berättelser som jag har samlat in och analyserat enligt narrativ metod.Min studie beskriver förändringsprocessen och hur den upplevs av dem som var delaktiga i den..

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur Forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.