This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases.We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten.

This is a study about engagements and motivation. Its purpose is, by looking at other motivational theories than Abraham Maslow?s hierarchy of needs, to find out why certain people choose to become engaged as student representatives. The question this study is working from is: why do certain people choose to engage themselves as student representatives?This study has a qualitative approach, which means that a number of interviews have been done and subsequently profoundly analyzed.

Syftet med studien var att utifrån personalperspektiv, göra en jämförelse mellan omsorgspersonal som arbetar i ett specifikt demensboende, respektive omsorgspersonal som arbetar i ett annat särskilt boende. På vilket sätt deras psykosociala arbetsmiljö skiljer sig i det dagliga mötet och samspelet mellan omsorgspersonal och personer med demenssjukdom. Vilka skillnader som fanns beträffande behov av handledning i form av personal- och individuella möten och samtal samt möjligheterna till reflektion, i det kontinuerliga dagliga arbetet. Metoden har varit personliga intervjuer med totalt åtta personal som arbetar på två olika särskilda boenden, fyra omsorgspersonal från vardera särskilda boende. Resultatet som framkommit är att omsorgspersonalen på de båda boendeformerna inte har någon organiserad handledning och tid för reflektion.

De senaste åren har statistiken för barn som får diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-diagnos.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

Idag blir det allt vanligare och vanligare att företag inför miljöledningssystem. Det görs av flera olika anledningar. Det kan vara ett försök att trygga sin plats på den framtida marknaden eller så kan det vara ett direkt resultat av ett tryck utifrån. Men vad innebär det egentligen att införa ett miljöledningssystem och hur förankras miljöarbetet hos personalen. Det var några av de frågor som dök upp under praktikkursen på Miljövetarprogrammet under våren 2003 vilken gjordes på Danisco Sweden AB.

The purpose of this study was to investigate the relationship between Health Locus of Control, Exercise habits, Food habits and Self-esteem (Personal self and Physical self) between two groups of student teachers at a university in the south of Sweden. Is health such as exercise, eating and self-esteem something that is controlled by internal or external factors? Student teachers that participated in Physical and Health programme and student teachers that participeted in other programme were investigeted. The participants (N = 160) answered the questionnaire. The Health Locus of Control scale and Tennessee Self-Concept Scale were used.

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants? reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation.

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants? reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation.

Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är barn i behov av särskilt stöd. Barnens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att få förståelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder från förskoleklass till år nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet särskilda behov. Målgruppen består av pedagogisk personal från förskoleklass till år 9, samt rektorer.

Målet med denna uppsats har varit att kartlägga vilken kvalité informationen som datalager tillhandahåller har för de beslutsfattare som använder datalagret. Vi har även försökt identifiera olika faktorer som kan vara viktiga att beakta för att uppnå en hög informationskvalité hos datalager. För att kunna genomföra detta har vi intervjuat olika beslutsfattare för att kartlägga hur de uppfattar den information som deras datalager genererar. Genom denna undersökning har vi kommit fram till att datalagren varit givande och framgångsrika för de tre företag vi genomfört undersökningen på. De har alla upplevt omfattande fördelar med det som de inte upplevde innan introduktionen av datalagret.

This study is about being manager in social care and social welfare organisations. Ten women managers participate in the study and share their thoughts about management. Such organisations are an area where women are most frequent, so we wanted to take part of experiences women managers in this area obtain. The study concentrates upon factors these women encounter and which they feel can affect them in their daily work. The study shows that the women we interviewed have a basic interest in humans and a strong commitment to working for human well being.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet.Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke.Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.