Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade Formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade Formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas måluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden är lång vid förändringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gällande dokumentationens utformande och innehåll. Detta kan ha fått en betydande roll gällande lärarnas uppfattningar av dokumentets syfte och användning, nämligen att fler elever ska nå de nationella målen. Studien undersöker hur lärare i grundskolan uttrycker att de använder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete läraren ägnar åt denna dokumentation uppfattas bidra till ökad måluppfyllse. Frågan har belysts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, där formuleringar och innehåll av dokumentens framåtsyftande delar har granskats.

Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i Formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

Sammanfattning  Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie.

Hur har ämnesinnehållet i ämnet idrott och hälsa sett ut ur ett historiskt perspektiv, vad är innehållet idag och hur kommer det att se ut i framtiden? Frågorna är flera och i den härstudien undersöks fenomenet ämnesinnehåll i idrott och hälsa. Frågorna som ställdes var: vad kan man definiera som ett innehåll i idrott och hälsa? och vad styr valet av innehåll?. För att undersöka detta användes två metoder, observationer och intervjuer.

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken.Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor.Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes.

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om Formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar Formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet.

Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.