Företagsförvärv av små och medlestora företag är en ständigt aktuell fråga. I Sverige beräknas antalet företagsöverlåtelser vad gäller små och medelstora företag kraftigt öka de kommande åren, främst beroende på det stora antalet företagsägande fyrtiotalister som kommer att gå i pension. Denna framställning beskriver olika förvärvsmetoder ur ett skattemässigt perspektiv samt vilka kriterier som presumeras för olika förvärvsmetoder och vad för beskattningskonsekvenser som kan komma att utlösas. Vår intention med uppsatsen har varit att utreda hur stort inflytande beskattningskonsekvenserna har på valet av förvärvsmetod samt vilka andra parametrar som inverkar. För detta ändamål valde vi att intervjua på området allmänt erkända personer.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer.

The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity..

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande på allmänhetens intresse vid uppdagandet av miljömässiga och samhällsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sätt för företag att respondera på kritik är genom årsredovisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förändrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom två delar, en ordanalys och en mer ingående textanalys. I det sistnämnda undersöks innehållet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv. Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i någon större utsträckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva åtgärder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna..

Lidingö kommun ligger i Stockholms län, 15 minuter från Stockholm City och en knapp km från fastlandet. Lidingö har under ca 100 år utvecklats från jordbrukssamhälle till en modern villastad. Detta har skett med stort inflytande från enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger på att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och stark, framtida struktur. Tyngd ligger också i att förklara dåvarande befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig och samlad bild av vad due diligence är. Vad det innebär att göra en due diligence av immateriella rättigheter i samband med ett företagsförvärv. Samt att även undersöka de juridiska frågeställningar som uppstår i detta sammanhang och att beskriva de olika immateriella delarna. Due diligence är ett begrepp från engelskan och den direkta översättningen är ?vederbörlig omsorg?.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik.

Mitt syfte är att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, tillämpas i skolans verksamhet. Mina frågeställningar är; (1) Upplever rektorer att elevers åsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utsträckning upplever rektorerna att eleverna får vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna får vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rättigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebär regler som flera länder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. När barn lär sig i tidig ålder om mänskliga rättigheter, jämställdhet, människors lika värde och hur ett demokratiskt samhälle fungerar kommer det gynna samhället i längden.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts.

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. Många i dessa grupper är i behov av särskilt stöd och hjälp från samhället. Arbetsmarknadsåtgärden Amå (fingerat namn) har en sådan uppgift. Amås syfte är att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlätta möjligheterna för individer att nå egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgångsfaktor i Amå som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i Amå. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen har till syfte att undersöka hur revisorerna anser att deras arbetssituation påverkats i och med analysmodellens uppkomst och om revisorerna anser att analysmodellen hjälper till att säkerställa oberoendet. Syftet uppfylls genom tre frågeställningar: 1. Hur upplever revisorerna arbetet med analysmodellen och vilka för och nackdelar leder den till? 2. Upplever revisorerna analysmodellen som ett hjälpmedel för att kunna agera oberoende eller är det en teoretisk modell som inte är praktiskt genomförbar? 3.