InledningFör snart två år sedan trädde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjänsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen är att belysa kunskapsläget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmänna ledarskapsteorier. Detta görs utifrån en svensk kontext med forskningen som är bedriven i Sverige från förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhåller sig ovanstående skrivningar till det som betecknas som allmänna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som står för analysramen i studien är fyra perspektiv inom den allmänna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfärdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever på yrkesförberedande program använder sig av när de löser lineära ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig fråga har varit att se huruvida elever har tillägnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet är relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att många elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom är vanligt att elever på framförallt yrkesförberedande program saknar grundläggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjälp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien främst använder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad intervju.

De formella belöningssystemen för arbetarna i västra Blekinge stödjer företagens operativa mål. I åtta fall av tio finns två eller flera operativa mål knutna till belöningssystemet. I de övriga två belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mål uppnås för att belöning ska utfalla. Därmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mål och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat på 22 slumpmässigt utvalda nationella prov i svenska B från 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förändrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i fråga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försämrats något mellan åren 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 års texter att flickorna stavar bättre än pojkarna, medan förhållandet för 2007 års texter är det omvända. Resultatet visar också att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i både 1997 och 2007 års texter, är felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning är särskrivningsfel..

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att många frågor inom redovisningen är obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och därför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebär att det finns särskilda skatterättsliga regler där redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar både balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen där skatteeffekterna elimineras såsom de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel på sambandets effekter är värdering av pågående arbeten där juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att välja mellan dessa två metoder för redovisning av en transaktion väljer företagenofta den metod som är mer förmånlig från ett skatteperspektiv, vilket sedan får genomslag iredovisningen. Från en samordningssynpunkt är detta problematiskt då innehållet i dejuridiska personerna måste justeras till de regler som finns vid upprättande avkoncernredovisningen.Syfte: Här vill vi få en förståelse av den företeelsen som uppstår inom det formella sambandetoch dess betydelse på redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebära.Metod: Vi har utgått ifrån en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vår teoretiska start har vi använt oss gällande regler och normer angåendesambandet mellan beskattning och redovisning för upprättandet av års- ochkoncernredovisningen.

De formella belöningssystemen för arbetarna i västra Blekinge stödjer företagens operativa mål. I åtta fall av tio finns två eller flera operativa mål knutna till belöningssystemet. I de övriga två belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mål uppnås för att belöning ska utfalla. Därmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mål och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

Syftet med studien var att se hur lärande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn på lärande, som hör samman med att projektets resultat används i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus låg på respondenternas upplevelser och deras egen syn på det inträffade. Projektet som undersöktes var Lärande väntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar län och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

BAKGRUND & PROBLEMDe allra flesta företag i vårt land är mindre företag, hit räknas företag med mindre än 49anställda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företagskiljer sig från de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens område.Detta genom att stora företag är överrepresenterade i studentlitteratur, vilket är detförsta problemet som studien omfattar. Flera forskare anser även att det finns ett gapmellan den teori som framställs i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andraproblemet studien behandlar.Denna studie fokuserar på att undersöka hur mindre bemanningsföretag i Östergötlandtillämpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. Här kan man fråga sig vilka formellastyrmedel som används och varför samt vilken roll styrmedlet har?SYFTESyftet med studien har varit att ge en fördjupad förståelse för de formella styrmedel somsvenska mindre företag inom bemanningsbranschen använder sig av och dess betydelse.AVGRÄNSNINGStudien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inombemanningsbranschen.

I denna studie har det undersökts hur formella ledare arbetat i omställningssituationer samt vilka faktorer de menat är relevanta för ett framgångsrikt förändringsarbete. Syftet med arbetet var att studera hur ledare för omställningsprocesser arbetat för att kunna genomföra en framgångsrik process. Undersökningsmetoden har bestått av intervjuer med olika ledare i organisationerna. Detta för att få en inblick i hur ledare arbetat i dessa processer samt vilka faktorer de tog hänsyn till. Urvalet bestod av ledare för omställningsprocesser vid två olika företag, förtroendevalda från ett fackförbund samt representanter från Trygghetsrådet.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? Påverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn på en kris är beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen är. Vidare påverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har även kommit fram till att kulturen på en organisation är avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anställda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen.

Idag är många organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt område, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela världen. Detta innebär traditionellt sett att de anställda tvingas resa en hel del för att hålla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster då mötesdeltagarna ofta har lång restid, då inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur väl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och därmed hitta situationer där e-möten är passande. Vi ville få svar på vår forskningsfråga: I vilka formella mötessituationer är det lämpligt att använda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vår undersökning som är icke-experimentell i och med att vi strävar efter beskrivning eller förklaring snarare än förutsägelser som är baserade på orsak och verkan.

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.