Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lärarnas formativa bedömningar och effekten av lärandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lärandet är viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt måste de kunskaper som saknas i förhållande till målen definieras av både lärare och elever, samt att målens kvalité är tydlig för båda parter. Avsikten är att öka förståelsen av hur yrkeslärare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella målbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen är gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning på två Hotell- och restaurangprogram.

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget.

Gruvdammen i Aitik utanför Gällivare råkade den 8:e september år 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att Länsstyrelsen efter en utredning föreslog en skärpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mätresultat kände sig SWECO osäkra på vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek på rörelserna en varningsnivå bör sättas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten från inklinometermätningarna har föreliggande examensarbete genomförts.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader..

Fysisk aktivitet har en positiv effekt på stressnivån för att den är belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan på organismen, både psykiskt och fysiskt. I en enkätundersökning på en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 män från olika program och kurser. Enkäten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivåer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stämningslägen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt.

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En fenomenologisk analys har utförts baserad på tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, näringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning är en kritiskt begränsande faktor för detta. Bakgrunden är tecken på att elektronikbranschen i Norr- och Västerbottenregionen inom kort riskerar att lida brist på adekvat kompetens och därför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att på sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och några av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt är relativt outvecklad i företagen.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen är idag en mångmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom området. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det är kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte är deras arbetsgivare, vilket väcker frågor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska känna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter på åtta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och färdigheter samt belöningssystem vars utfall är påverkbart är viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare påverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket består av nämnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan påverkas samt företagets värderingar och gemensamma aktiviteter..

Kapitalanskaffningen är central för entreprenörskap och för detta är entreprenörer ofta hänvisade till riskkapitalister. Då ingen tidigare har studerat helheten av vad som får riskkapitalister att investera gör detta vår studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar även kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrågar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig på och vad, kopplat till individen, som kan få dem att investera. Studien svarar även på hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer.

Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning..

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Frågeställning: ?Är svenska yrkesofficerares språkkompetens relevant i förhållande till uppgifteri en internationell miljö??Syfte: Att få ökade kunskaper om svenska yrkesofficerares (YO) språkkompetens.Teori: Som teoretisk ansats har kompetensbegreppet och därtill hörande teorier använts.Metod: Det empiriska underlaget har insamlats genom skriftliga intervjuer med befattningshavaresom har internationell erfarenhet från EU, FN och NATO.Resultat: Svenska YO har rätt språkkompetens på papperet. Deras faktiska språkkompetens, inteminst vad gäller svenska språket, understiger dock deras formella dito. Den språkkompetens somFM föreskriver är i huvudsak relevant, men är i behov av översyn. FM utbildningsinsatser iengelska språket ligger rätt i tiden, men prognosverktygen för behov av framtida språkkompetensmåste utvecklas.

Tidigare studier har påvisat att kvalitetshotande beteende existerar inom the Big Four. Andra studier har även påvisat att revisioner håller lägre kvalitet inom mindre revisionsbyråer jämfört med större, dock har endast ett fåtal forskat om kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer. Denna studie utreder ifall det går att påvisa ett kvalitetshotande beteende inom mindre revisionsbyråer och, om så, på vilket sätt detta skiljer sig mot större revisionsbyråer. För att undersöka om detta beteende finns har en jämförande studie genomförts med Sweeney & Pierce (2004b; 2005). Det empiriska materialet har inhämtats från sju mindre revisionsbyråer, där fyra partners och tre revisorer intervjuats.