I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråkspubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässanspubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Syftet med studien är att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmärka yrkesroll och yrkesidentitet på en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar på dessa frågor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt är Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vården på häkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil där ämnet introduceras på ett sätt som öppnar för deltagarna att ge uttryck åt personliga åsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjälp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgått från formas yrkesroll i växelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förväntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förväntningar.

Vi lever i ett demokratiskt samhälle och vårt samhälles uppbyggnad vilar på demokratins grunder. Skolan är en plats med möjlighet till demokrati, här möts olika kulturer, olika sociala grupper och flickor och pojkar. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter till demokrati det finns för elever och föräldrar på två utvalda skolor i årskurs 1-3. Hur definierar lärarna på skolan begreppet demokrati, på vilka sätt skapar lärarna förutsättningar för elevers och föräldrars inflytande och hur uppfattar elever och föräldrar sin möjlighet till inflytande och medbestämmande? Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie på två olika skolor.

Enligt rådets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, är det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den så kallade ?one stop shop-principen? innebär att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vända sig till en instans, det vill säga kommissionen för att få en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen är ensam beslutsinstans är det därmed också kommissionen som har fått utforma standarden för vilken bevisning och vilka antaganden som anses tillräckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. Förstainstansrätten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlägga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensärenden.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

Bakgrund och problemdiskussion:Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen tog sin fart i början av 1980-talet. Idagtalas det allt mer om ett externt fokus. Flertalet författare argumenterar för vikten av attvara ett marknadsorienterat företag som förstår sin omgivning och anpassar sinekonomistyrning därefter. Författarna har samlat dessa vikiga externa faktorer underbegreppet marknadsbetingelser. Det omfattar faktorer inom omvärld, kund och konkurrent.Utifrån denna diskussion har nedanstående problemformulering vuxit fram:? Vilken är relationen mellan marknadsbetingelser och ekonomistyrningensutformning och användning?Syfte:Syftet med studien är att kartlägga och identifiera företagens marknadsbetingelser inomområdena kund, konkurrent och omvärld för att därefter förklara dess koppling i form avutformning och användning till ekonomistyrningen.Avgränsningar: Studiens utgångspunkt har avgränsats till företag inom spelbranschen.Författarna har lovat att inte uppge namnet på studerade företag enligt deras egnaönskemål.Metod: Författarna har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer förinsamling av empirisk data.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont. Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning. Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera ett nytt styrsystems konsekvenser för en organisation, med avseende på förändringar i roller. Mer explicit uttryckt avses att utröna om förändringar i det formella styrsystemet medför förändringar i roller hos de i organisationen ingående aktörerna, och vilka dessa rollförändringar i så fall är. Metod:Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Då vikt lagts vid värderingar och åsikter ansågs det lämpligt att främst samla in material genom semistrukturerade intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer, det vill säga i kommunledningen, på nämndsnivå och på förvaltningschefsnivå. Teori:Det empiriska materialet belyses genom olika teorier och diskussioner.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller överväganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkställs. En förståelse för beslut kräver således en förståelse för beslutsprocessen, det vill säga processen att samla in och bearbeta information, välja mellan alternativ och verkställa beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvändning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förståelse för hur beslutsfattare inom ett företag går tillväga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna använder sig av vid beslutsfattande samt användningen och betydelsen av olika informationskällor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för några gymnasielärares bedömning och betygssättning i ämnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lärarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i läroplaner och kursplaner samt resultat av såväl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat på att elever betygssätts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie är baserad på intervjuer av nio verksamma lärare på olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. Vårt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jämfört med tidigare undersökningar, där även lärarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssättning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern. Studien har utgått från två forskningsfrågor:Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå?Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader? Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande.

Ekonomilärarnas kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på kompetensutveckling.