Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

The intention of this study is to perform a content analysis based on a theoretical framework founded on multi-level governance, MLG. The thesis examines the formal changes within employment politics between 1999 and 2004 (Sweden´s action plan for employment) and 1998 and 2007 (the spring budget proposition). I will investigate how multi-level governance has effected the Swedish employment politics. Furthermore, the purpose of the thesis and the questions under consideration are: How have the formal structures within Swedish employment politics changed since Sweden?s admission to the European union, particularly during the periods 1997-2008 and 1999-2004? And: How do the changes in Sweden, together with the European union directive concerning employment, coincide in the so-called employment strategy?While performing the analysis I have focused on multi-level governance.

Tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet och en förutsättning för liv och hälsa. Trots det lever miljontals människor världen över med bristande sanitet. Den här uppsatsens syfte är att studera hur sanitetssituationen i informella bosättningar kan se ut och hur den upplevs av de boende, samt hur det är möjligt att förbättra den situationen. Genom att utföra en intervjustudie i den informella bosättningen Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi, har de boende där fått ge sin bild av hur de upplever sanitetsproblemen och hur det gått till när sanitetslösningen Peepoo introducerades i området. I den här uppsatsen står själva förändringen i centrum och Kurt Lewins teori om förändringsprocessen används som teoretiskt verktyg.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1?3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av även fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen är att ta reda på om bruket av bisatsinledaren även fast harbörjat sprida sig från informella texter till mer formella texter. Syftet är också att undersökahållbarheten i ett antagande som förts fram av språkvårdare att fast i även fast uttrycker någotsäkert och verkligt i förhållande till om i även om som uttrycker något osäkert och osannolikt.Metoden består av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i årskurs 9och enkäter till eleverna och deras svensklärare om attityder till även fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att även fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet från elevernaslucktest kan dock varken sägas stödja eller förkasta antagandet att även fast uttrycker någotsäkert och verkligt och även om något osäkert och osannolikt. Däremot visar elevernasattityder till även fast i skrift de problem som den officiella språkvården måste ta ställning tillvid språkförändringar.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Bakgrunden till den här studien är att det råder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera ämnet svenskasom andraspråk. Rapporter och kartläggningar har visat attstyrdokumenten inte alltid följs men också att styrdokumenten i vissafall är otydliga och lämnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andraspråk och hur väl det stämmer överens med styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgång av ämnet svenska somandraspråks utveckling och vad som finns att läsa om ämnet istyrdokumenten. Därefter följer en genomgång av forskningen kringandraspråksutveckling och om vad som står i styrdokumenten omspråkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgång av organisationav ämnet svenska som andraspråk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.

Vad gäller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa är den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhållande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att både budget och Balanced Scorecard fungerar vad gäller strategiimplementering. Budgetens roll vad gäller strategiimplementering försvagas då modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den??. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv.

Trots att det har gått snart 30 år sedan Brasiliens militärdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim är det flera forskare som har kommit att ifrågasätta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosättningar. Favelan har under senare årtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gängs dominans, extremvåld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens många försök i att krossa gängverksamheten har visat sig mindre framgångsrika, men år 2008 introducerar säkerhetssekretariatet en ny polisiär strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.