En vÀl fungerande bostadsmarknad Àr avgörande för ett samhÀlles utveckling och vÀlfÀrd. Den stora bostadsbristen i Stockholm, och dÄ sÀrskilt bristen pÄ hyresrÀtter, har dÀrför lÀnge varit ett omdiskuterat problem. NÀstan samtliga av Stockholms kommuner uppgav Är 2011 att det rÄder brist pÄ hyresrÀtter, ett resultat av minskat byggande i kombination med en hög grad ombildningar till bostadsrÀtter. Följdproblemen visar sig bland annat i form av svarta marknader för hyreskontrakt, lÄnga kötider samt svÄrigheter för ungdomar att göra entré pÄ bostadsmarknaden.Denna uppsats fokuserar pÄ alternativa upplÄtelseformer och deras möjlighet att komplettera hyresrÀtten pÄ Stockholms bostadsmarknad, samt deras inverkan pÄ de problem som följer med bristen pÄ hyresrÀtter. De alternativa upplÄtelseformer som studeras nÀrmare Àr kooperativ hyresrÀtt samt den nya formen andelsÀgarlÀgenhet.

EkonomilÀrarnas kompetensutveckling Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 högskolepoÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet Àr Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i nÀringslivet, fortsÀtter att kompetensutveckla sig i nÀringslivsfrÄgor och ekonomi nÀr de blir gymnasielÀrare. Uppsatsens syfte Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ekonomilÀrarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett förÀnderligt samhÀlle. Uppsatsen belyser följande frÄgor: Vilken syn har ekonomilÀrarna vid en gymnasieskola pÄ sin kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilÀrarna sig? Vilka kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilÀrarna? Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn enskilda intervjuer med ekonomilÀrare och deras syn pÄ kompetensutveckling.

Citatet i titeln pÄ denna uppsats syftar pÄ det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det Àr hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger pÄ intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet gÄr till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin Àr större Àn tillgÄngen pÄ interna psykoterapiresurser. DÀrför har Stockholms lÀns landsting under ett antal Är haft sÀrskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begrÀnsade pengar har sÀrskilda bedömargrupper haft den uppgiften pÄ mottagningarna.

Inslag av upplevelsebaserade utstÀllningar, sÄsom museum och science centers, i skolans verksamhet Àr ofta uppskattade av bÄde lÀrare och elever. Utbudet av utstÀllningar har ökat de senaste 15 Ären och forskning som gjorts inom omrÄdet visar att det finns brister i hur lÀrare anvÀnder den externa resursen som dessa utstÀllningar utgör. Resultaten pekar pÄ att klasserna ofta Àr oförberedda och att utstÀllningsbesöket sker som en isolerad hÀndelse som inte införlivas i det arbete som Àger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lÀrandemiljön i utstÀllningen lÀnkas samman med den formella lÀrandemiljön i skolan Àr önskvÀrd och detta arbete syftade till att bidra till sÄdan kunskap. I studien har elva lÀrares erfarenheter av att anvÀnda en upplevelsebaserad utstÀllning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

Att arbeta som chef inom offentlig förvaltning innebÀr att tillgodose en mÀngd olika behov och att verkstÀlla politiskt fattade beslut. Denna studie har till syfte att undersöka arbetssituationen för de personer som har en mellanchefsbefattning inom Kalix kommun. Efter indikationer pÄ att cheferna har hög arbetsbelastning uppdagades ett behov av att göra en undersökning av deras arbetssituation för att komma till rÀtta med de arbetsmiljöproblem som uppmÀrksammats. FrÄgestÀllningarna som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr: Hur upplever cheferna sin arbetssituation utifrÄn krav frÄn personal och överordnade chefer? Vilka faktorer pÄverkar upplevelsen av kontroll i arbetet? Hur upplever cheferna det sociala stödet frÄn kollegor och högre chefer? Hur fungerar chefsstödet och inom vilka omrÄden kan stödet förbÀttras? Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀnts som tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se om hyllplacering i vertikalled Àr en faktor som pÄverkar en konsuments prisuppfattning av varan i frÄga. I denna kvantitativa studie sÄ undersöks detta fenomen pÄ kaffeförpackningar och diskmedel. För att undersöka detta sÄ genomfördes en enkÀt-undersökning pÄ 100 personer som fick svara pÄ bakgrundsfrÄgor om bland annat sina köpvanor, samt skatta pris och lyx-faktorn pÄ 3 bilder och totalt 45 produkter. Undersökningen visade mycket men inte att hyllplaceringen hade nÄgon betydande inverkan pÄ prisuppfattningen..

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlÀtta arbetet med miljöfrÄgor blir idag allt vanligare. Detta Àr ofta ett resultat av krav frÄn externa intressenter och Àr avsett att stÀrka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tÀnkas utgöra den förenande lÀnken inom ett företag som fÄr miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den lÀnken i sÄ fall stÀrkas? Den hÀr C-uppsatsen fokuserar pÄ dessa frÄgor och ramas in av begreppet kommunikation. FrÄgorna rörde bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det i praktiken rÄder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med tvÄ företrÀdare frÄn den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet Àr deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Personalkontoret pÄ Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation pÄ sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, dÀr syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lÀrande inom LTH. För att finna svar pÄ detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare frÄn personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade mÄnga olika arbetsuppgifter, dÀr de sÄg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lÀrt sig sitt arbete. Mycket av lÀrandet skedde framför datorn dÀr arbetsuppgifterna utfördes i stor utstrÀckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansÄgs i vissa fall som svÄr.

Det engelska sprÄket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan pÄ svenskan, bl.a. genom att vara det frÀmsta lÄngivande/lÄnförmedlande sprÄket. Med dessa nya lÄn följer ofta svÄrigheter att anpassa orden till svensk grammatik. MÄlet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlÄnade substantiv böjs i plural pÄ svenska: vilka böjningsformer som anvÀnds, huruvida engelsk eller svensk böjning anvÀnds oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om sprÄkbrukare upplever pluralböjningen som nÄgot problematiskt. För att besvara dessa frÄgor genomfördes en undersökning av sprÄket i bloggar samt en enkÀtundersökning.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

Syftet med denna studie Àr att undersöka olika metoder som kan förebygga osteoporos samt att granska sjuksköterskans undervisande roll i samband med prevention. Metoden Àr en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analysen resulterade i följande teman: kostens betydelse, motionens inverkan för att förebygga osteoporos, preventionsprogram och sjuksköterskans undervisande roll. Resultatet visar att prevention av osteoporos lönar sig men att det Àr svÄrt att nÄ ut med information till den aktuella mÄlgruppen. Det framkommer Àven att sjuksköterskan Àr i en god position för att informera patienten om preventionens innebörd och dess tillvÀgagÄngssÀtt..

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.