De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Ordet globalisering förekommer flitigt i dagens samhÀllsdiskussion. PÄ de politiska arenorna har globalisering blivit ett centralt begrepp, som ifrÄgasÀtter invanda förestÀllningar. Ekonomi, miljö, nationell överlevnad och sÀkerhet - allt detta hÀnger i allt större utstrÀckning pÄ aktörer utanför varje enskilt lands grÀnser och pÄ beslut som inte Àr understÀllda landets regering. Den kosmopolitiska demokratimodellen strÀvar efter att Ästadkomma globala strukturer för politiskt handlande. Nationella och formella medborgarskap byggdes tidigare upp av antaganden om begrÀnsad rörlighet, frÄn landsbygd till staden, och Àr enligt kosmopolitismen inte lÀngre aktuella.

VarumÀrken har traditionellt sett anvÀnts pÄ konsumentmarknader för att uppnÄ en relation till konsumenterna och dÀrmed skapa kundlojalitet. VarumÀrken har Àven blivit ett sÀtt att marknadsföra sig nÀr kunderna Àr andra företag. Men konsument- och företag-till-företagsmarknader skiljer sig till viss del, vilket Àven pÄverkar varumÀrkesarbetet. Denna uppsats fokuserar pÄ hur ISS Sweden arbetar med sitt varumÀrke och hur det arbetet uppfattas i relationen med Bonnier Tidsskrifter AB. För att undersöka detta nÀrmare har intervjuer utförts med inblandade personer pÄ de bÄda företagen.

Sverige Àr ett exportland med lÄng tradition av handel med omvÀrlden. För att kunna utnyttja vÄra absoluta och komparativa fördelar gÀller det att vi har god kunskap om vad som pÄverkar vÄr handel. Dagens konsumenter har ett stort antal produkter att vÀlja mellan. Handla har aldrig varit lÀttare och med hjÀlp av internet Àr det möjligt att handla varor frÄn andra sidan jordklotet med minimal anstrÀngning. Vi stÀller oss frÄgan, har vÄr sprÄkkunskap och kultur en inverkan pÄ den internationella handeln? Denna frÄga ska försöka besvaras med hjÀlp av ett bland de vanligaste verktygen vid skattning av bilateral handel, den sÄ kallade gravitationsmodellen.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva arbetstillfredsstÀllelsen pÄ en avdelning pÄ ett Callcenter i Norrbotten. Sammanlagt genomfördes tio intervjuer, varav en med en av cheferna pÄ avdelningen. Genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ vad som pÄverkar kommunikatörernas arbetstillfredsstÀllelse positivt, om kommunikatörerna sjÀlva upplevde nÄgot samband mellan deras prestation och arbetstillfredsstÀllelse samt vilken betydelse ledarskapet hade för kommunikatörernas arbetstillfredsstÀllelse. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och de anstÀlldas prestation samt att det transformativa ledarskapet har en positiv inverkan pÄ arbetstillfredsstÀllelse. Den teoretiska referensramen innefattar Hackman & Oldhams Job Characteristic Model, Herzbergs tvÄ-faktor teori samt Bass teori om det transformativa ledarskapet.

Studiens syfte har varit att undersöka hur tvÄ gymnasieskolor med olika huvudmÀn arbetar med elevinflytandet och elevers pÄverkansmöjligheter och hur detta kan förhÄlla sig till begreppet en likvÀrdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med tvÄ rektorer och tvÄ elever pÄ skolorna. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har visat att skolorna gÄtt igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lÀrprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar pÄ olika sÀtt med elevinflytandet dÀr sÄvÀl formella och kollektiva som informella och individuella pÄverkanskanaler, anvÀnds för att sÀkerstÀlla elevinflytandet. Eleverna pÄ skolorna hade möjligheter att pÄverka liknande intresseomrÄden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frÄgor och menade att de kunde vara med och pÄverka och nÄ ett inflytande över skolan.

Syftet med denna uppsats var att studera grÀnsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vÄrt syfte anvÀnde vi oss av den sÄ kallade rÀttskÀllelÀran vilket innebÀr att vi lÀste lag och förarbetena till dessa. Vidare lÀste vi Àven rÀttsfall och doktrin. Efter att ha studerat rÀttskÀllorna insÄg vi att lagen Àr vÀldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. DÀrför fick vi koncentrera oss pÄ vad praxis sÀger.

Diabetes Àr en av de stora folksjukdomarna ivÀrlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer pÄverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som pÄverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvÄrd, utbildning, komplikationer, depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvÄrd och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan pÄ livskvalitén.

MĂ„let med detta examensarbete har varit att ta reda pĂ„ vilken inverkan hyttsten har som ersĂ€ttningsballast vid betongtillverkning. Genom siktning av materialprover för att sĂ€kerstĂ€lla kornstorleksfördelning, litteraturstudier samt intervjuer insamlades data om hyttsten. UtvĂ€rdering och analys av data frĂ„n siktning, hĂ„llfasthetsförsök samt sĂ€ttmĂ„tt utfördes av Martin Åström. AKR-analysen genomfördes av Envix Nord AB UmeĂ„. Resultaten frĂ„n AKR-testen (expansion) resulterade i följande slutsatser: ?Korttids- och lĂ„ngtidstester med hyttsten i betong visar att det inte förekommer nĂ„gon negativ expansion orsakad av AKR-reaktionen.?FrĂ„n analysen (ASTM 1260) Mf framkommer det att undersökt naturballast Ă€r mer expansiv Ă€n hyttsten.Provtryckning visade pĂ„ följande: ?HĂ„llfastheten Ă€r mycket god.

Det Àr vanligt förekommande att Àldre som bor i sÀrskilt boende anser att de inte fÄr vistas utomhus i den utstrÀckning de önskar. Forskning visar att utevistelse och naturupplevelser kan ha positiv inverkan pÄ mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla den samlade kunskapen om utevistelse och naturupplevelser för Àldre mÀnniskor i sÀrskilt boende. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt. Resultatet visar att de Àldre vistas utomhus i olika utstrÀckning, men att mÄnga önskar vara ute mer Àn vad de har möjlighet till.

ABSTRAKTDet hÀr Àr en sammanfattning av den formella delen av vÄrt projektarbete. Under hösten 2007 och vÄren 2008 har vi pÄ uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjÀlpmaskin ombord pÄ Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det lÀckte bÄde kylvatten och smörjolja pÄ olika stÀllen. Det har varit mycket vÀntetid pÄ reservdelar eftersom maskinen Àr ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet rÄkade vi pÄ bekymmer med vattenlÀckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat nÄgra veckor.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader pÄ tre olika nivÄer. (1) PÄ den nationella nivÄn framhÄlls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrÀtten och den generösa sjukförsÀkringen som potentiella orsaker till att sjukfrÄnvaron Àr högre i Sverige Àn i Danmark. (2) PÄ den organisatoriska nivÄn konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande samt anvÀnder formella policys i större utstrÀckning Àn man gör pÄ de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades Àven pÄ den individuella nivÄn. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anstÀllda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frÄnvaropolicyn uppfattas.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmsta cancerformen hos kvinnor vÀrlden över. Kirurgi Àr den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebÀr att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlÀgsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen vÀlja att rekonstruera sitt bröst eller anvÀnda en protes. MÄnga kvinnor beskriver en förÀndrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan pÄ vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanstÀlldes och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.

VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka svĂ„righeter med ekvationer. Varför upplevs ekvationer som svĂ„ra och besvĂ€rliga att lösa? Är det symbolsprĂ„ket eller sprĂ„ket att uttrycka olika problem? Vi har valt att undersöka detta genom att intervjua elever i Ă„k 9 samt elever som har genomgĂ„tt A-kursen pĂ„ gymnasienivĂ„. Upplever dessa grupper nĂ„gon skillnad i lösningsprocessen? I vĂ„r undersökning Ă€r det fler Ă„k 9-elever som anvĂ€nder informella lösningsmetoder Ă€n de som genomgĂ„tt A-kursen.