Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Syftet med denna uppsats att pÄ företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper ÄtervÀndarnaerhÄller och hur hanteringen av ÄtervÀndarna pÄverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget anvÀndbara kunskaperÄtervÀndarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi sÄg att ÄtervÀndarnalÀrt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssÀtt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssÀtt som för kunskaper vidare.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Syftet med detta arbete Àr att studera vilken inverkan musiken kan ha pÄ sprÄkutveckling hos barn i förskoleÄldern och att belysa fördelar med att anvÀnda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks ocksÄ pedagogers kunskap och trygghet i att anvÀnda sig av musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som anvÀndes var enkÀter som delades ut till verksam personal pÄ 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glÀdjeskapande uttrycksmedel. Musik anvÀnds mer eller mindre pÄ förskolor och i förskoleklasser. DÀremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillrÀckliga kunskaper i anvÀndandet av musik som sprÄkutvecklande verktyg.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

SmÄ företag har ofta svÄrigheter med att kunna utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag Àr dock företag som Àr duktiga pÄ att se möjligheter och förstÄ vad som mÄste göras för att utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag mÄste bygga nÀtverk för att hÄlla kostnaderna nere. Den hÀr uppsatsen belyser anvÀndningen av personliga nÀtverk i entreprenöriella smÄföretag, samt orsaker till varför och hur de anvÀnds. Metoden bestod av intervjuer i tvÄ fallstudieföretag.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anstÀllda som Àr tillfredsstÀllda i arbetet Àr mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt Àn de som inte Àr tillfredsstÀllda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition pÄ arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att fÄ hjÀlp av sina arbetskamrater Àr faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsstÀlld i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) dÀr de som har en tjÀnsterelation betraktades som högre tjÀnstemÀn och mellantjÀnstemÀn, de som hade ett blandat kontrakt sÄgs som lÀgre tjÀnstemÀn och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes pÄ det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) frÄn Är 2010.

Av tradition förknippas landskapsarkitektur med permanenta lösningar, men under de senaste Ă„ren har den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturen fĂ„tt allt större genomslagskraft vĂ€rlden över. Projektens syfte, upphovsmakare, utformning, tidsspann, skala och inverkan varierar. Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera vad begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur Ă€r samt analysera hur sĂ„dan arkitektur kan inverka pĂ„ mĂ€nniskor och stĂ€der. Tre projekt valdes ut som exempel att studera: POP UPP CafĂ© i Uppsala, Med skoven som nabo i Århus och Pallet Pavilion i Christchurch. En studie av projektens utformning och den respons de fick exemplifierar den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturens uttryck och varierande inverkan beroende pĂ„ plats, tid, sammanhang och brukare.

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe och vilka faktorer som pĂ„verkar denna. I uppsatsen diskuteras Ă€ven hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt Ă€r egentligen och ifall producenter i u-lĂ€nder pĂ„verkas positivt eller negativt av att konsumenter i vĂ€st handlar RĂ€ttvisemĂ€rkt.  För att utreda efterfrĂ„gan har en betalningsviljestudie genomförts pĂ„ studenter pĂ„ Karlstads Universitet. Resultaten frĂ„n studien pekar pĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe Ă€r relativt hög bland studenterna, vilket överensstĂ€mmer med tidigare rapporter som visat att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe ökar. Vad det gĂ€ller faktorer som pĂ„verkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.För att utreda hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt egentligen Ă€r har en litteraturbaserad studie om RĂ€ttvisemĂ€rkts för- och nackdelar gjorts.

Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjÀnstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgÄng till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svÄrt respektive utvecklande inom palliativt omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjÀnstpersonalen upplevde att de lÀmnades ensam med etiskt svÄra stÀllningstaganden, ett resultat som kan hÀrledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjÀnstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjÀnstpersonalens rÄdande behov gÀllande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsomrÄde.