Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjänstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgång till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svårt respektive utvecklande inom palliativt omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjänstpersonalen upplevde att de lämnades ensam med etiskt svåra ställningstaganden, ett resultat som kan härledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjänstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjänstpersonalens rådande behov gällande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsområde.

Agitationstillstånd är mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försämrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser är ökad användning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta användes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebär för den personen en förändrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan på det dagliga livet utifrån Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin självständighet, frihet och identitet: att få förändrad relation till familj och vänner: att känna sig osäker och uttittad och därför undvika sociala situationer: att ha svårt att planera dagen på grund av oförutsägbara symtom och nedsatt rörelseförmåga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förändring i det dagliga livet med avseende på förändrad social kontakt och begränsade möjligheter till aktivitet och arbete.

Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet.

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live.

Vi har valt att göra en fallstudie på RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har något stöd för de särskilda skatteregler som de föreslår i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där syftet har varit att ta reda på om RSV har något stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkät som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har även tagit del av redan befintliga remissvar.

Denna studie undersökte den egalitära normens inverkan på vita personers korrigering av sina fördomar, mot den egna etniska gruppen samt andra etniska grupper. Korrigeringen studerades genom manipulation, då deltagarna dels uppmanades att fokusera på en in- eller utgrupp samt tänka på hur stereotyper påverkar våra bedömningar av andra människor. I undersökningen deltog 108 vita män och kvinnor. Deltagarna tilldelades en enkät med två fördomstester, där deltagarna fick se foton av personer med olika kön och etnicitet, för att sedan skatta deras personlighetsegenskaper. Hypoteserna att vita personer värderar den vita ingruppen lägre och andra etniska utgrupper högre, när de påminns om egalitetsnormen, kunde inte bekräftas i denna studie.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrådar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan på till exempel precisionsbedömningar gällande avstånd i både virtuella och verkliga miljöer.Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utsträckning. Två av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar två virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna ställs mot varandra i en undersökning gällande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avståndsbedömningar mellan och på olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gäller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande..

SammanfattningDenna uppsats har skrivits för att skapa en bild av människors upplevelser av musik på deras arbetsplats. Vad upplever de arbetande människorna att musiken bidrar med och vilken betydelse har musiken för det arbete som de utför? Inledningsvis har en teoridel utformats i uppsatsen för att ge läsaren en fördjupad förståelse för musik och dess koppling till arbetet. För att samla in data om människors upplevelse av musik på arbetsplatsen så har kvalitativa intervjuer utförts med fem respondenter. Ett strategiskt urval har varit grunden med den gemensamma faktorn att alla måste ha musiken närvarande under sin arbetstid.

Prevention är en viktig men otillräckligt utvecklad del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete vad gäller kvinnor i riskzonen för att utveckla osteoporos. Syftet med denna litteraturstudie är därför att belysa vilka faktorer som är av betydelse i det preventiva arbetet gällande osteoporos hos kvinnor i postmenopaus. Metoden är en litteraturstudie, som genomfördes med inspiration av Goodmans modell. Till studien användes 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt protokoll ur Willman och Stoltz (2002). Resultatet indelades i fem teman; Kostens betydelse, Solljus som källa till vitamin D, Fysisk aktivitet, Rökningens inverkan på benmassan samt sjuksköterskans preventiva patientundervisning.