Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen om vad som kan tÀnkas pÄverka storleken pÄ budpremien. Metod: Denna studie Àr uppbyggd pÄ 158 uppköp frÄn 1990 fram till 2003 pÄ Stockholmsbörsens A och O listor. Det Àr en kvantitativ studie med en induktiv ansats. Vi har valt att undersöka vilken inverkan följande sex faktorer har pÄ budpremien: Àgarstrukturen, börsvÀrdet, börshumöret, betalningssÀttet, differentierade aktieslag och om uppköparen Àr svensk eller utlÀndsk. Detta material presenteras sedan i univariata och bivariata analyser.

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det sĂ„ kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehĂ„ller de förvĂ€ntningar pĂ„ skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter pĂ„verkar. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r dĂ€rför att undersöka om könstillhörighet har nĂ„gon inverkan pĂ„ upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns nĂ„gra eventuella skillnader mellan könen samt om det finns nĂ„gra skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i grÀnslandet mellan tvÄ organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som pÄverkar konsulters formella tillhörighet samt deras kÀnsla av tillhörighet respektive utestÀngning hos kundföretagen.Vi har för att genomföra denna studie anvÀnt oss av ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen.Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos bÄda företagen samtidigt som den kÀnslomÀssiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i grÀnslandet mellan organisationer Àr problematisk, frÀmst pÄ grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast kÀnner sig som en del av den sociala gemenskapen dÄ de Àr ute pÄ uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anstÀlld personal. Chefernas Ätskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget pÄ samma villkor som fast anstÀlld personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter.Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet.

Bakgrund: Vikten av att attrahera rÀtt personal Àr stor dÄ företag söker lÄngsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser lÀggs idag pÄ arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare anvÀnder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelÀmna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor pÄverkan pÄ individens val och agerande. Syfte: Att söka förstÄelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ÀmnesomrÄdet identifierats och intervjuats.

Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

VĂ„rt övergripande syfte med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten hos elever. Genom vĂ„ra teoretiska studier har vi fĂ„tt resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten. I vĂ„ra empiriska studier har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa metoder för att ta reda pĂ„ vĂ„rt syfte. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer pĂ„ fyra barngrupper vid tre tillfĂ€llen, dĂ€r man medvetet anvĂ€nder sig av drama i undervisningen. Även vĂ„ra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten.

Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..

Denna uppsats behandlar frĂ„gan om hur positivt autokorrelerade störningstermer pĂ„verkar signifikansnivĂ„n för Jarque-Beras normalitetstest för regressionsresidualer. DĂ€rvid genomförs omfattande Monte Carlo-simuleringar med olika ?-, ?-, ?-, X- och n-vĂ€rden. De faktiskt observerade signifikansnivĂ„erna frĂ„n dessa simuleringar jĂ€mförs sedan med de teoretiska signifikansnivĂ„erna frĂ„n Jarque-Beras normalitetstest för observationer, för att se vilken pĂ„verkan autokorrelationen har. Även inverkan pĂ„ de asymptotiskt kritiska -vĂ€rdena behandlas.

I Sverige genomförs varje Är offentliga upphandlingar till ett vÀrde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter mÄste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen Àr allmÀnt formulerad och anvisar en process dÀr fokus ligger pÄ förarbete och matematisk utvÀrdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrÄn insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver anvÀnda sÄvÀl feedback och feedforward för att uppnÄ sina mÄl. Typiska tillÀmpningar Àr dynamiska, tÀtt kopplade processer dÀr dessa behov Àr tydliga, men CSE som ramverk Àr generellt definierat och bör gÀlla Àven för en beslutsprocess pÄ organisationsnivÄ. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillÄter upphandlare att genomföra effektiva och ÀndamÄlsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstÄende hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshÀlsovÄrd 2008.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

BAKGRUND: Miljön pÄverkar personliga assistenternas arbetsstÀllningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men fÄ studier Àr gjorda inom detta omrÄde. SYFTE: att kartlÀgga Ätta personliga assistenters arbetsstÀllningar, deras skadliga inverkan, lÀndryggsflexion och biomekanisk lÀndryggsbelastning vid tvÄ förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har anvÀnts för kartlÀggning av arbetsstÀllningar vid förflyttning av klient. TvÄ förflyttningar av klient har studerats: uppresning frÄn ryggliggande till sittande samt frÄn sittande pÄ sÀngkant till stÄende/till rullstol. Fotografier har anvÀnts vid analys av arbetsstÀllningar och observeration av skadlig inverkan.