Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning på hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven på revisorns oberoende har ändrats under de senaste 30 åren. Vi kommer att beskriva detta utifrån olika författare, men även med utgångspunkt i vad våra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera är det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i världen under senare år har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskåren och inte minst dess oberoende.

Studien inriktar sig på vilken roll modersmålsundervisningen har i andraspråksutvecklingen och tydliggör även om huruvida ett samarbete mellan ämnet svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen samt den övriga undervisningen är möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Valet av denna metod gjordes med anledning att få möjligheten att lyfta lärarnas egna åsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssätt och på vilket sätt modersmålet används i undervisningen i svenska som andraspråk.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och dilemman som uppstår när tre lärare medierar begrepp i matematik med hjälp av olika artefakter. Syftet är också att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslärande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman när lärare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie både verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lärare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess användes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses användandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Många företag är idag beroende av en kund. Det gör att företaget verkar under en kunddominans. Kunden får en maktställning över företaget eftersom företaget är beroende av kunden. Uppsatsen behandlar hur företag utformar ekonomistyrningens formella och informella del samt organisationsstrukturen. Vi behandlar även ett antal källor som gör att makten och beroendet förstärks eller försvagas.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare och elever talar om språk i några givna skönlitterära texter samt vilka ord de använder när de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext påverkar informanternas läsning av texten. Jag har också diskuterat huruvida informanterna använder ett metaspråk när de talar om de skönlitterära texterna samt vidrört frågan om den enligt vissa lägre prioriterade språkliga delen i skolans svenskämne. Resultatet visar på att eleverna och lärarna använder få metaspråkliga begrepp men överlag har god metaspråklig förmåga. Mönster av hur man talar om skönlitterär text i skolan kan urskiljas, där värderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut.Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y ställer krav på kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrågar är envägs- eller tvåvägskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav på kommunikation är någonting som efterfrågas av medarbetarna i Generation Y när det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgångspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som använts för insamling av empirisk data har varit enkätundersökning och personlig intervju, vilka främst utgått ifrån medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvåvägskommunikation med sin chef, både när det gäller det dagliga arbetet och när det gäller organisationens långsiktiga arbete..

Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Uppsatsen ger historiska perspektiv och ekonomiska analyser av samband mellan ekonomisk utveckling och ojämlikhet. Den teoretiska utgångspunkten är två artiklar av Oded Galor och Omer Moav som utarbetat formella modeller för analys av ojämlikhetens inverkan på tillväxten, med betoning på humankapitalets ökade betydelse i ekonomins senare utvecklingsstadier. Den empiriska undersökningen som författarna gör i artikeln ?Das Human- Kapital: A Theory of the Demise of the Class Structure? för England, är mallen för uppsatsen. Resultaten av den empiriska studien för Sverige ligger i linje med Galor och Moavs slutsatser för England men ett särskilt svenskt utvecklingsmönster spåras..

Syftet med denna studie är att undesöka vilket matematiskt innehåll förskollärare synliggör vid användning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frågeställningar har både observationer och kvalitativa intervjuer använts. Två förskollärare från en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 år gamla. Resultatet visar att förskollärarna synliggör ett brett matematiskt innehåll i den ovannämnda bilderboken.

Hållbar utveckling är en vision som hela världen eftersträvar att uppnå. Hushållsavfallshanter-ing är ett sätt för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer är ytterst nödvändigt för att kunna uppnå en hållbar samhällsut-veckling. Syftet med fallstudiet är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshantering fortskrider. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i området.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.