Sökresultat:
389 Uppsatser om Formell nivć - Sida 15 av 26
Vem Àger den strategiska planeringen? : Om relationen mellan medborgarna, kommunerna och regionen i Stockholms lÀn
Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.
En skola för alla? : Elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser i sÀrskild undervisningsgrupp
Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.
Etniska Bostadssegregation. Kan det förklaras av Göteborgs stads styrning av de allmÀnnyttiga bostadsbolagen.
Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.
Dom bara sjunger: en studie av musikteorins roll i
amatörkörer
Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frÄgat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 Är.
?Social pÄ sociala medier?? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerar
Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.
Repatriering : Vart tar kunskapen vÀgen?
Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.
Innovativa mötesplatser för barn och unga - ProcessutvÀrdering av JÀmjö GoIFs framtidsgrupper
Det Àr viktigt att utvÀrdera hÀlsofrÀmjande arbete. UtvÀrdering Àr en formell
vÀrdering av nyttan av nÄgonting. UtvÀrderingar delas in i tre kategorier:
Formativ utvÀrdering, ProcessutvÀrderingen samt ResultatutvÀrdering.
Idrottsföreningen JÀmjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya
mötesplatser för unga mÀnniskor pÄ landsbygd?. En del av projektet Àr
mötesplatser för barn pÄ idrottsplatsen som kallas framtidsgrupper.
Varför anvÀnder inte företag formella metoder i större utstrÀckning?
Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med systemutveckling. Formella metoder anvÀnds frÀmst vid utveckling av kritiska system, men de kan Àven tillÀmpas i vanlig systemutveckling. Ny teknik utvecklas stÀndigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav pÄ systemutvecklaren. MÄnga systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfÀllig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillÀmpa formella metoder i systemutveckling medför mÄnga fördelar.
Högskoleutbildade kvinnors lÀrande: En intervjuundersökning av kvinnors erfarenheter i en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd
Uppsatsen fokuseras kring högskoleutbildade kvinnor som befinner sig i en specifik arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd. Ă
tgÀrden har en inriktning mot lÀrande och kompetens, kombinerat med arbetspraktik. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem av de kvinnliga deltagarna i ÄtgÀrden. Dessa kvinnors upplevelser av sitt lÀrande och de erfarenheter de gör Àr en av grundstenarna i arbetet. Resultatet av detta arbete tyder pÄ att det kan ha betydelse att du Àr kvinna för att fÄ ett arbete pÄ en allt hÄrdare arbetsmarknad, en arbetsmarknad med allt större förutsÀttningar för selektering utifrÄn andra faktorer Àn formell kompetens.
Hinder vid kunskapsöverföring - sÄ kan organisationsstrukturen pÄverka
Globaliseringen innebÀr möjligheter för företag att verka pÄ en större marknad, men detta innebÀr ocksÄ att organisationen blir mer utspridd och svÄrkontrollerad. Ett ökat fokus pÄ kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att anvÀnda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrÄn vÄr modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara pÄ repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vÄr undersökning pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen som anvÀnder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vÄr modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjÀnstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stÀrka dess konkurrenskraft. UtifrÄn vÄr modell har vi sedan skapat ett frÄgeformulÀr som ligger till grund för vÄr empiri.
ModersmÄlslÀrares uppdrag - ett omrÄde för skolutveckling?
Syfte: att undersöka hur talet om modersmÄlslÀraruppdraget framtrÀder bland fyra olika yrkeskategorier pÄ grundskolans verksamhetsnivÄ. Teori: Undersökningen utgÄr frÄn Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, sÄsom annanhet och kosmopolitism har hÀmtats frÄn Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sÀtt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fÄtt bistÄ undersökningen med en diskussion kring mÄngkulturellt samhÀlle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor frÄn fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, tvÄ modersmÄlslÀrare, tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Samtalsmaterialet har utgÄtt frÄn frÄgeomrÄdet: modersmÄlslÀrarens uppdrag i skolan.
PÄ bloggen Àr man fri - en jÀmförande analys av gymnasisters skrivande pÄ egna bloggar och i skolan
Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i nÄgragymnasisters attityder till skrivande i skolan jÀmfört med skrivande pÄegna bloggar. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av material frÄnbloggar och essÀer skrivna 2011 av fyra flickor som gÄr tredje Äret pÄgymnasiet. I materialet ingÄr Àven intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen anvÀnds Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen anvÀnds föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmÀn, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.
AnvÀndandet av formell och informell information vid beslutsfattande: fyra fallstudier pÄ smÄföretag inom trÀindustrin i Norrbotten
Vi har valt att inrikta oss pÄ smÄföretag, och hur informationen frÄn deras ekonomisystem anvÀnds i samband med beslutsfattande, vi har Àven tittat pÄ om det finns andra informationskÀllor som beslutsfattarna anvÀnder sig av Àn de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgÄr det att den formella informationen pÄverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvÀndandet vid beslutsfattande sÄg ut valde vi att göra fyra fallstudier pÄ smÄföretag. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.
Ledarskap ur ett genusperspektiv : framstÀllningar i teori och fiktion
Bakgrund: Faktum Àr att det finns en betydligt högre andel mÀn pÄ ledande positioner Àn kvinnor. Beror detta pÄ att de Àr bÀttre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mÀngd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara Àr underhÄllning utan Àven ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som hÀnder dÀr skulle Àven kunna intrÀffa i en ?vanlig? mÀnniskas liv, men innehÄller extrema faktorer för att fÄnga tittarens intresse.
Transsexualitet : Transsexuella patienter i vÄrden
Minoriteter i samhÀllet riskerar att bli exkluderade och diskriminerade pÄ olika sÀtt. Transsexuella Àr en grupp som Àr utsatta för dessa risker inte bara i samhÀllet utan ocksÄ i vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar mötet mellan sjukvÄrdspersonal och transsexuella i vÄrden. Transsexuella hade svÄrigheter att finna vÄrdpersonal som var respektfulla angÄende deras könsidentitet, detta gav till följd en barriÀr till vÄrden och gjorde den svÄrÄtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse frÄn personal och det resulterade i en brist gÀllande deras vÄrdbehov.