Syftet med den hÀr undersökningen Àr att göra en undersökning kring grundskollÀrare som undervisar i samhÀllsorienterade Àmnen frÄn Ärskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet Àr Àven att se hur dessa resonemang överensstÀmmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom omrÄdet. Resultaten visar att lÀrarna upplever en brist pÄ ledning frÄn Skolverkets hÄll hur dessa dokument ska anvÀndas samt hur dessa Àr utformade. Pedagogerna upplever ocksÄ att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbÀttra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar pÄ att lÀrarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stÀmmer vÀl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras sÄ att elever ska samtala om bilder. LÀrare Àr fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sÀtt att samtala om bilder och olika sÀtt att förhÄlla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i och kunskap om hur bildlÀrare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framstÀllningar i bildundervisningen. FrÄn den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhÄllningssÀtt med samtal och dialog dÀr det formativa lyfts fram.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att belysa frÄgan om hur mÄnga anvÀndare det behövdes för att uppnÄ en viss mÀttnad i en anvÀndbarhetsutvÀrdering för en specifik flash-applikation kallad My Garden. De aspekter som lÄg till grund för denna uppsats var brytpunkten i ökningen av unika fynd i korrelation med höga procentsatser. Med hjÀlp av den formativa utvÀrderingen och analysen av denna gick det sedan att ta reda pÄ vilka problem (sÄ kallade fynd) som upplevdes av anvÀndarna i grÀnssnittet. Resultatet av analysen resulterade i 95 unika fynd i tio anvÀndbarhetsutvÀrderingar. Resultatet visade följaktligen att för denna sorts utvÀrdering behövdes sju anvÀndare för att uppnÄ 93 % av alla unika fynd som hittades och dÀrmed uppnÄ en slags mÀttnad i avklingandet av hittade unika fynd..

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar, samt elevers Äsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i Àmnet matematik i Är 9. Syftet var ocksÄ att undersöka uppfattningarna och Äsikterna kring bedömningsformernas pÄverkan pÄ betyget, samt hur bra insikt de deltagande lÀrarna hade om elevernas Äsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, dÀr 109 elever och 5 lÀrare frÄn tvÄ skolor besvarade ett frÄgeformulÀr, till största delen bestÄende av flervalsfrÄgor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlÀmningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lÀrarna ansÄg att det ocksÄ förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var ocksÄ den bedömningsform som pÄverkade betyget mest enligt eleverna, medan lÀrarna uppgav att flera bedömningsformer pÄverkade lika mycket.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

BakgrundBedömningsmatrisen anvÀnds i allt större utstrÀckning som ett verktyg i undervisningen. Den Àr inte lÀngre endast ett redskap för lÀrare i deras summativa bedömning utan synliggörs Àven för elever. Matrisen Àmnas förtydliga mÄl och kriterier för att eleven skall veta vad som krÀvsför att nÄ och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lÀrande) införts som ett koncept för att höja elevers mÄluppfyllelse i den svenska skolan anvÀnds matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka effekterna av att anvÀnda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken uppfattning har lÀrarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur anvÀnds matrisen? Vad blir resultatet av anvÀndningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lÀrarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lÀrande i matematik. För att ta reda pÄ effekterna har förklaringar pÄ hur elevers prestationer pÄverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur sjÀlvbedömning kan utveckla elevers lÀrande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar Àr att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lÀrande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft mÄttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stÀmmer alltsÄ överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

This essay presents an investigation of the ruins of an assembly of crofts in a rural area in the south of Sweden, outside the town Falk?ping. Using literary sources and intangible sources, and then combine them with the information found by investigation of the physical remains of the crofts, the essay attempts to capture the life and the living conditions of the crofters. The investigation is focusing on the period between the nighteenth century and the first decades of the twentieth century, and looks into the the living conditions according to, for example, the buildings, the orientation in the landscape, demografical changes, the transformation of the area over years and how the crofters were affected by powerty. The investigation shows that the crofters in many ways were in vulnerable and exposed positions, powerty summarized as a lack of freedom ? concerning economical, political and social dimensions.

MÄnga faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan pÄverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka sÄdana faktorer för bedömningen som Àr kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det nÄgon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det nÄgon skillnad i olika bedömningars syfte?För att kunna identifiera de faktorer som inte Àr direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklÀrare som Àr verksamma pÄ gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur en sÀrskild fortbildningssatsning för lÀrare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ och kvantitativ ansats dÀr metoden Àr enkÀter med flervalsfrÄgor och öppna frÄgor. Urvalet Àr 58 matematiklÀrare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lÀrande fÄtt nya perspektiv pÄ sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivÄ och har haft möjlighet att gÄ ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fÄtt en större verktygslÄda bestÄende av olika metoder och arbetssÀtt, men att de inte i hög utstrÀckning anvÀnder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gÄtt frÄn en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har Àven tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolÄr 9 har av bedömning i matematikÀmnet.En förÀndring har skett i synen pÄ bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gÄng och inte bara summativt med fokus pÄ produkten. Summativa prov Àr vanligast vid bedömning i matematik och dÀrför var det intressant att undersöka hur eleverna ser pÄ bedömning i Àmnet. Undersökningen genomfördes i tvÄ skolor, dÀr sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkÀtundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus pÄ deras uppfattningar och studien har dÀrför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats.