Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger inom grundsÀrskolan arbetar med formativa bedömningsprocesser. FrÄgestÀllningen handlar om hur pedagogerna synliggör kunskapskraven för elever som har en utvecklingsstörning, hur de följer upp elevernas lÀrprocesser samt vilka verktyg de anvÀnder i det formativa arbetet med eleverna. Jag har genom semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma pedagoger tÀnker kring kunskapsbedömningen i grundsÀrskolan, hur de utmanar eleverna och vilka förutsÀttningar eleverna ges för att utveckla sina förmÄgor. För att finna svar pÄ studiens frÄgestÀllning har jag tagit del av litteratur kring formativa arbetsprocesser samt intervjuat fyra pedagoger inom grundsÀrskolan som alla har en lÄng erfarenhet inom skolans vÀrld. Studiens resultat visar att det arbetas pÄ ett formativt sÀtt dÀr elever pÄ olika sÀtt fÄr vara en del i sin kunskapsinhÀmtning men vad det gÀller att analysera resultat, utvÀrdera och förÀndra undervisningen var det ingen pedagog som anvÀnde sig av detta för att förÀndra sin undervisning. Resultatet visar ocksÄ att rektor och huvudman har en stor del i hur det arbetas i grundsÀrskolan kring formativa bedömningsprocesser.

This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students.

Sammanfattning (Abstract) Vi vill kunna göra en rÀttvis bedömning av de fria arbetsmomenten. DÀrför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lÀrare och elevers syn pÄ vad som bedöms och vad som anses rÀttvist. Fria arbetsmoment sÄ som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever sjÀlv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsÀttningar. Som hjÀlpmedel vid bedömningen har lÀrarna i allmÀnhet nationella och lokala styrdokument. En rÀttvis bedömning av elevens kompetenser sker med bÄde summativa och formativa bedömningsformer.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger pÄ huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhÄllningssÀtt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn pÄ bedömning dÀr betygsskalan Àr central. De möjligheter som ses i formativa metoder Àr ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gÀllande kursmÄl. De hinder som tas upp gÀller elevernas mognad, lÀrarens osÀkerhet och otillrÀckliga kunskap samt tidsÄtgÄngen..

Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

Eleverna i den studerade skolan har beskrivits som tysta och kortfattade i sina reflektioner. De har inte fÄtt de möjligheterna till att reflektera över sitt lÀrande sÄ ofta som det Àr nödvÀndigt. Den tidigare forskningen visade att formativ bedömning genom sjÀlv-och kamratbedömning leder till att eleverna fÄr möjligheter till att reflektera över sitt egna och sina kamraters lÀrande. Den formativa bedömningen gÄr hand i hand med den summativa och de Àr beroende av varandra. Syftet med denna aktionsforskningsstudie var att frÀmja elevers lÀrande genom att undersöka och erbjuda tillfÀllen för sjÀlv- och kamratbedömning. Vi har genomfört tvÄ aktioner med tre delmoment.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lÀrande.Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lÀrarna pÄ bedömning?- Ser lÀrarna att arbetet med bedömning kommer att förÀndras efter fortbildningen?Vi vill ocksÄ undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnÀmnden (Bun) hade med fortbildningen för lÀrare under hösten 2008.Teori: Vi har anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrÄn ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre grÀnserna i skolans vÀrld pÄverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar ocksÄ upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: VÄr undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lÀrare som undervisar i Är 3-5. Vi har Àven intervjuat lÀrprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vÄr kommun.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Det hÀr examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -Àven kallade bedömning av lÀrande respektive bedömning för lÀrande? implementering under lÀrandeprocessen. Det handlar ocksÄ om att de krav som sfi-lÀrarna och sfi-eleverna har pÄ sig att uppfylla kunskapsmÄlen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa tvÄ bedömningsformer ser ut ur lÀrarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera pÄ hur de implementeras, anvÀnds och uppfattas av bÄde lÀrare och elever och hur det pÄverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan bÄda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man Àr pÄ vÀg att bedöma efter lÀrarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svÄrt att fÄ eleverna att inse att det inte bara gÀller att skriva det nationella provet och att det Àr en lÀrandeprocess.Det finns en viss brist pÄ samsyn bland lÀrarna i frÄgan trots kollegiala satsningar pÄ samförstÄelse. Litteraturen förstÀrker kÀnslan av att arbetet med bÄda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belÀgg för, Ätminstone inom den aktuella skolan. Det gÄr egentligen inte att dra generella slutsatser pÄ grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och dÀrför föreslÄs nÄgon typ av vidare forskning i omrÄdet med andra variabler och större antal informanter..

SyfteStudiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ lĂ€rarnas utvĂ€rderingspraktik nĂ€r det gĂ€ller elevers matematiska kunskaper och förstĂ„else. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillĂ€mpas mest? Vad tycker lĂ€rarna om sitt sĂ€tt att utvĂ€rdera elevernas kunskaper, beror det pĂ„ vilka elever de utvĂ€rderar? Följande forskningsfrĂ„gor ska besvaras:? Hur anpassas lĂ€rarens sĂ€tt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende pĂ„ elevens förmĂ„gor och motivation?? Hur pĂ„verkas lĂ€rarens undervisning av tidigare genomförda utvĂ€rderingen av elevers förstĂ„else i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie Ă€r variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lĂ€randeobjekt och dess kritiska aspekter anvĂ€nds i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus pĂ„ vikten av tillĂ€mpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer anvĂ€nds i den hĂ€r studien, det som Ă€r av denna studies intresse Ă€r lĂ€rarnas uppfattningar kring sin bedömning.