SyfteSyftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlänkade delar: planering, genomförande, och utvärdering av lektionerna. FrågeställningarVilka redskap använder lärarna i idrott och hälsa för att främja lärande?Hur används dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvärderas dessa redskap? MetodStudien använder sig av två metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lärarna tänker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lärarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Syftet med detta arbete är att skapa kunskaper om bedömningen i matematikämnet i grundskolan och undersöka den utifrån lärares perspektiv. För att komma fram till det resultatet använde vi en kvalitativ metod . Med hjälp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklärare och fick fram olika synsätt angående bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken är ett brett tema, som innehåller olika delar.

Syftet med studien har varit att ta fram ett formativt bedömningsverktyg förmåluppfyllelse i årskurs 5 inom ekologi. Verktyget fungerar som ett hjälpmedel för läraren att identifiera sina elevers kunskapsnivå och därav stödja dem i deras vidare kunskapsutveckling. Det ska även vara ett hjälpmedel för eleven att se sin egen progression, för att utveckla sin metakognition. Vid framställning av bedömningsverktyget har vi utgått från ett av målen i kursplanen inom biologi, ekologididaktisk forskning samt en modell där vi följt vissa konstruktionskriterier. Därefter har en expertpanel, bestående av 6 verksamma NO-lärare, granskat och givit respons på uppgifterna.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över och problemen förväntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens välmående och kan även påverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var är att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohälsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie där åtta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design användes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

I den här rapporten redovisas resultatet från en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssätt då det gäller att med hjälp av videorespons ge feedback och bedömning på skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjälp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lärare samt utnyttja de tekniska hjälpmedel högskolorna har tillgång till på ett utökat sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och student förändras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. Frågeställningarna i studien handlar också om hur det förändrade arbetssättet kan påverka lärandet hos studenten.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för hur formativ bedömning kan främja elevers lärande i ämnet svenska med fokus på läsförståelse i årskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och gruppintervjuer med både lärare och elever på tre skolor i Norrbottens län. Resultatet visar att lärare och elever använder en likartad definition när de talar om begreppet läsförståelse. Bedömningens primära syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lärande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lärarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring läsförståelse, läsundervisning och bedömning.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssätts effekt på barns lärande. Frågeställningarna i studien var: ?Varför väljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter på barns lärande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, närmare bestämt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgångspunkt, eftersom ett sådant förhållningssätt ligger i linje med arbetssättet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom många av läroplanens mål inryms i arbetssättet.

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan.