Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter. Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Det är viktigt att utvärdera hälsofrämjande arbete. Utvärdering är en formell värdering av nyttan av någonting. Utvärderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvärdering, Processutvärderingen samt Resultatutvärdering. Idrottsföreningen Jämjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya mötesplatser för unga människor på landsbygd?.

Intentionen är att studera innehållet i de skriftliga omdömena utifrån tre olika teman som ställs i relation till varandra. Intentionen är också att studera om några skillnader kan utläsas i årskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta är intressant då tidigare studier pekar på svårigheter med utformning av omdömet och en osäkerhet hos lärarna. Totalt 50 omdömen samlades in från tre olika skolor. Textanalys användes därefter för att besvara vårt syfte.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet.

Det är viktigt att utvärdera hälsofrämjande arbete. Utvärdering är en formell värdering av nyttan av någonting. Utvärderingar delas in i tre kategorier: Formativ utvärdering, Processutvärderingen samt Resultatutvärdering. Idrottsföreningen Jämjö GoIF driver sedan 2012 ett projekt som heter ?Nya mötesplatser för unga människor på landsbygd?. En del av projektet är mötesplatser för barn på idrottsplatsen som kallas framtidsgrupper.

I uppsatsen ställs frågan hur lärare i religionskunskap på gymnasiet kan använda sig av självbedömning samt om det används på ett sätt som är speciellt utformat för ämnet. Utgångspunkten är litteratur om formativ bedömning och självbedömning, samt om självbedömning i religionskunskap. Fyra lärare i religionskunskap intervjuas över mejl, med en metod som Alan Bryman kallar för kvalitativ forskning med personliga intervjuer online. Uppsatsen resulterar i en inblick i hur religionslärare använder sig av självbedömning, till exempel genom lärarledda diskussioner och uppföljningsmoment i samband med arbeten i skolan. Dessa självbedömningsmoment finns också beskrivna i litteraturen som föregick undersökningen.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen.