Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Syftet med vår studie var att kartlägga huruvida formativ bedömning och feedback används och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes på två olika skolor, båda belägna i södra Sverige, där vi intervjuade lärare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslärarna samt att de använder olika hjälpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar också att den feedback som ges till eleverna är ofta direkt och positiv men utan framåtsyftande information.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie är att granska och analysera lärarens syn på formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar-        Hur tänker lärare i ämnet idrott och hälsa kring formativ bedömning?-        På vilket sätt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lärarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lärare i ämnet idrott och hälsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemområde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt är att undersöka lärarens syn samt tillämpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har därför undersökt detta område närmare genom en empirisk enkätstudie. Vårt urval har bestått av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom området d.v.s. grundskollärare. Hälften av respondenterna hävdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utsträckning, resterande i måttlig eller liten utsträckning. Gällande frågan om formativ bedömning svarade omkring hälften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utsträckning och resterande i liten eller måttlig utsträckning.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.

Denna uppsats behandlar lärarens arbete kring bedömning i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och så fall hur, de använder sig av formativ bedömning och återkoppling i deras arbete när de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera väl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lärarnas arbetssätt kring bedömning skiljer sig en del åt men att det finns en tydlig koppling till betygssättning som är målet för samtliga lärare.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Vår uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebär att arbeta så i undervisningen. Vi tolkar att rådande läroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssätt. Syftet var att ta reda på om lärare i samhällskunskap som arbetar på gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning är bedömning för lärande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frågat gymnasielärare i samhällskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns någon samsyn på deras respektive gymnasieskolor kring bedömning.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande.Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna:Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena?På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med studien var att få inblick i hur arbetet med rättvis bedömning och betygsättning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever från fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den återkoppling de får av läraren är bristfällig och otillräcklig.