I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Scania är världens fjärde största tillverkare av tunga fordon. För att ett företag ska vara konkurrenskraftigt på dagens marknad är det viktigt att ständigt förbättras och skapa förutsättningar för framtida förändringar. Scania arbetar för att skapa kundtillfredsställelse på alla plan, både inom och utanför företaget. En del av arbetet för att skapa kundtillfredsställelse är det kompletta produktprogram av fordon, tjänster och finansiering som företaget erbjuder sina kunder. De erbjudna tjänsterna, i form av underhåll och reparationer, kräver att mekanikerna på Scanias verkstäder runt om i världen vet vilka reservdelar som passar varje unikt fordon.

Trafiksystemet i Linköpings tätort bygger på två ringar, Y-ringen (yttre) och C- ringen (centrum), vilkas syfte är att avlasta stadens olika centrala delar. Den signalreglerade korsningen Industrigatan-Östgötagatan är en del av den så kallade Y-ringen och under vissa tider på dygnet finns det risk för köbildning. Antalet inkommande fordon i korsningen uppgick år 1999 till ca 28 000 per dygn och idag uppgår antalet till någonstansmellan 30 400-32 400 fordon/dygn. Kommunen har planer på att på att etablera ett bostadsområde i Övre Vasastaden, vilket kan komma att påverka trafikmängderna i den studerade korsningen. En garanterad orsak till ökade trafikmängder är det faktum att Linköping ständigt ökar i invånarantal, med ökad folkmängd ökar även trafiken.

Ett sätt att nå mer bränsleeektiva, mer miljövänliga och användarvänligatunga fordon är att utveckla ny styrfunktionalitet. Många av dessa funktionerbygger på att fordonsmassan är känd hos fordonets styrsystem. Att ta reda påaktuell fordonsmassa kan genomföras på många olika sätt, bland annat olikametoder som kräver användarinteraktion eller manuell vägning av fordonet.Dessa bör dock undvikas då de är ineektiva och tillför arbetsmoment förföraren. En annan alternativ metod för masskattning är estimering med hjälpav adaptiva lter.Detta examensarbete bygger på denna metod och förutsätter att väglutningenär känd. Metoden som utvecklas består främst av en rekursiv minstakvadratmetodsom estimerar mot en fordonsmodell i longitudinell led.

Lastbilstransporter av rundvirke har och kommer att vara ett viktigt led i svensk skogsindustri. På grund av ökade priser på drivmedel har kostnaderna för transport av virke stigit kraftigt den senaste tioårsperioden. För att svenskskogsindustri fortsatt ska kunna vara konkurrenskraftig behövs en effektivisering av hela värdekedjan, där ibland rundvirkestransporten. Detta examensarbete syftar till att belysa hur valet av antingen dubbelmontage eller singeldäck på släpet samt hur användningen av CTI-system påverkar ekonomin för en åkare, slitage på skogsbilvägar och miljön. Studien består av intervjuer, praktiska försök samt ekonomiska kalkyler. De som intervjuats är åkare som har erfarenhet från både singelhjul och dubbelmontage, åkare som har CTI-system på sina lastbilar och vägansvariga på skogsbolag. De praktiska försöken består av ett spårdjupstest och ett bränsleförbrukningstest.

Syftet med uppsatsen är att analysera ett tredjepartslogistiskt samarbete mellan en vinimportör och dennes distributör utifrån importörens perspektiv. Arbetet avser att lyfta fram vilken typ av relation som finns dem emellan. För att finna svaren till vår undersökning har frågor skapats utifrån valda teorier om partnerskap, samverkan och riskhantering. Frågorna har sedan ställts till personer som arbetar hos både vinimportören och distributören. Spontana samtal och en observation har genomförts i kontorsmiljön hos vinimportören.

The aiming with this project is to find out if a small scale chicken production can be profitable, from day-old chicks to a processed smoked product out to stores and consumers. The products will not be available in the stores all the time because we will give the customers quality rather than quantity, so when the product can?t be found in the stores the customers will ask for it. The conclusion I found out is that it might be hard to raise chickens in these scale from an economic point of view the costs for transport, logistics, slaughter and marketing are to high..

Companies become more and more aware of the added values of the packaging. A well chosen and developed packaging can reduce the costs for the companies through reduced costs for transports, reduced quantity of waste and discards and increased goodwill for example. The companies? costs for salaries can also be reduced due to the increased packaging handling efficiency and the reduced costs for sick leave, reduced work capacity and rehabilitation etc. that can arise when handling poorly developed products and packaging.

Spårtrafik är ett miljöanpassat trafikslag. Produktion och underhåll av spåranläggningar är dock beroende av fossila drivmedel. Användning av dessa drivmedel är Strukton Rails främsta miljö- och arbetsmiljöaspekt. I denna rapport undersöks andra drivmedel än de som används på företaget i dagsläget för att finna bättre alternativ ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt..

Volvo Powertrain, VPT, i Köping tillverkar idag växellådor för tunga fordon. Till medeltunga fordon köper Volvo växellådor från bland annat underleverantören ZF. Volvo vill undersöka scenariot att ta fram AMT - växellådor för medeltunga fordon. I-shift modellen AT2412, som är dimensionerad för en max belastning på 2400 Nm och anpassad för tunga lastbilar, skulle kunna fungera även i medeltunga fordon men är då överdimensionerad och onödigt tung.Med tanke på kommande utvecklingsprojekt behöver Volvo öka sin kunskap hur val av tillverkningsmetoder påverkar vikt och tillverkningskostnader. Det behövs för att öka förståelsen för hur olika prioriteringar ska göras med avseende på vikt och tillverkningskostnader.

Detta examensarbete behandlar utvärderingen av en testbana för excitering av vibrationer i fordonskupé. Utvärderingen fokuseras på hindren i körbanan som ger upphov till de önskade excitationskrafterna. Konstruktionen av hindren genomförs med hjälp av CAD-programvaran Autodesk Inventor 2009. Simuleringarna genomförs med hjälp av programmet ADAMS/Car. En inbyggd fordonsmodell i ADAMS med tillhörande komponentmodeller används och varieras under simuleringen för att analysera kraftimpulser för olika fordonsindividuella kombinationer.

Vägverket och Energimyndigheten har ombett AVL MTC att undersöka metoderför att mäta och simulera bränsleförbrukning och utsläpp för tunga fordonuttryckt i gram per kilometer (avstånds specifikt)AVL MTC publicerade år 2000 en rapport som visade en mycket god korrelationmellan statiska motor körcykler körda på motordynamometer och som sedansimuleras på en chassidynamometer för tunga fordon [15]. Rapporten visadeäven att korrelationen mellan en transientakörcykler som körts både påmotordynamometer och sedan simuleras på en chassidynamometer inte varlika god. Tester som utförs på en motordynamometer är mycket mer direktverkande på testobjektet. När motorn är monterad i ett fordon som sedantestats på en chassidynamometer kommer den att fungera som ett merdynamiskt system, tackvare exempelvis påverkan av drivlinan tillsammans medväxellåda och däck. Även tester på väg som utförts på AVL MTC visar att vissatunga motorer förbrukar mer bränsle och släpper ut mer emissioner när de ärmonterad i tunga fordon, som körs under verkliga körförhållanden, jämfört medmotorns certifieringsprovningsresultat.

Den passiva hjulupphängningen är i moderna fordon en stor begränsning då allt högre krav ställs på komfort samtidigt som trafiksäkerheten är viktigare än någonsin. Med en passiv hjulupphängning får tillverkaren alltid göra avvägningar mellan komfort och väghållningsegenskaper hos sina fordon. Denna avvägning beror på att karaktären hos en passiv hjulupphängning inte kan påverkas så att den klarar av att absorbera underlagets ojämnheter och samtidigt uppnå maximal kontakt mellan däcken och underlaget vid kurvtagning.Med dagens användningsområden ställs även höga krav på lastningsmöjligheter.Fordonet ska således fungera lika bra olastat som fullastat. Denna rapport undersöker möjligheten att använda en magnetreologisk dämpare för att uppnå en semi-aktiv hjulupphängning. Med en sådan lösning kan dämparens styvhet ändras väldigt fort vilket gör det möjligt att aktivt optimera hjulupphängningen men för att åstakomma detta måste dämparens karaktär vara känd.

Vilket arbetssätt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhållande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett någon förändring i arbetssättet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förändring bero på och kan man se någon inriktning för framtiden? Genom en jämförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssätten minimum force och show of force vid två olika tidsperioder. Genom att analysera två tidsperioder kan man komma fram till om en förändring i arbetssätt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under åren 2006/07 arbetade svenskarna i mångt och mycket efter metoden minimum force genom användandet av lätta fordon och små patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssättet show of force upptäckts genom införandet av tyngre fordon och fler vapensystem.