Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för ? denav Henry Ford (1863?1947) förädlade ? löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke väckte uppmärksamhet på denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremål för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.Från att ha utvecklats för Fordonsindustri återfinns i Sverige idagexempel på alltifrån kommunstyren till sjukvården somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att några av de mer basala principerna bakom Lean ärenkelhet och tydlig kommunikation tenderar västerländskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvändande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte är att undersökahuruvida användningen av dessa termer på svensk- ellerengelskspråkiga företag på något sätt motverkar eller försvårarimplementeringen och förståelsen för Leans grundläggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid användandet av Leans terminologi?Studien är utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktär, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvändning av olikaverktyg och begrepp inom Lean.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

I mitten av 90-talet vidareutvecklade den amerikanska bilindustrin, genom Chrysler, Ford och General Motors, ISO 9000 och resultatet blev kvalitetssystemet QS-9000. Denna kvalitetsstandard utvecklades för att biltillverkarna skulle kunna ställa gemensamma och höga krav på sina leverantörers kvalitetssystem och förbättringsarbete. Eftersom SSAB Tunnplåt tillverkar plåt som används inom bilindustrin är de certifierade enligt QS-9000. QS-9000 standarden ställer krav på det certifierade företaget att det skall arbeta med duglighet och att de vid förfrågan skall kunna påvisa att deras processer är dugliga. Den ställer även krav på att företaget regelbundet skall använda duglighetsindex.

Syftet för denna uppsats har varit att undersöka hur den växande feministiska kritiken mot objektifierande och stereotypiska framställningar av kvinnor under 1970- och 1980-talet har påverkat framställningen av genus i modereklam i nutid. Jag har även undersökt vilken funktion de nya kvinnouttrycken har i reklam, vars målgrupp är män. Jag har undersökt detta genom en fallstudie, en semiotisk näranalys av 4 bilder från Tom Fords modereklamkampanj för mäns kläder från 2008. Jag har utgått från postfeministiska teorier samt teorier kring maskulinitet.Mina frågeställningar var följande:-          Hur framställs kvinnan respektive/i förhållande till män i Tom Fords reklamkampanj?-          Hur ser den här typen av postfeministisk reklam ut?-          Vilken funktion har den postfeministiska kvinnan i reklam avsedd för män?-          Har man i grunden förändrat reklamens genusuttryck och budskap efter den feministiska kritiken?Resultaten visade att både kvinnor och män framställs genom postfeministiska uttryck, kvinnor ofta som starka individer och sexuella subjekt och män som mer feminiserade och androgyna.

Volvo Personvagnar AB (Volvo PV) ingår sedan 1999 i Ford Motor Company. I ett så stort företag som Volvo PV är det självklart omöjligt för en enskild individ att ensam bedriva det totala arbetsmiljöarbetet och därför krävs det att uppgifter och ansvar fördelas till medarbetare ute i organisationen som har möjlighet att överblicka arbetsmiljön och åtgärda eventuella brister, om sådana skulle uppkomma. När uppgifter fördelas ner i organisationen krävs mycket tydliga rutiner och instruktioner för att ledningen skall kunna säkerställa att arbetet bedrivs effektivt och att eventuella problem åtgärdas.Syftet med denna uppsats var att redogöra för gällande rätt kring delegering av arbetsmiljöuppgifter och vilka rekvisit som finns för att kunna genomföra en rättsligt giltig delegering. Studien av gällande rätt låg sedan till grund för en analys av Volvo Personvagnars delegeringsordning och rutinerna för denna. Det konstaterades att delegeringen av arbetsmiljöuppgift inte automatiskt innebär att den sommottagit uppgiften även är den som har straffansvaret vid en olycka.

Människans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framställandet av T-Forden även Frederick Taylor gjorde stora ansträngningar för att standardisera arbetssätt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och använda standardiserade arbetssätt, även benämnt metodstandarder, har kommit att förändras drastiskt med tiden med hänsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det växande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjänstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning är att ge förslag till generella framgångsfaktorer för metodstandarder.

I Sverige råder avtalsbundenhet, vilket innebär att företag som ingår avtal med varandra ärförpliktade att hålla sig till dessa. På detta sätt kan två affärspartners bli bundna till varandra.Avtalen är ofta en förutsättning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlångsiktiga affärsrelationer är att förutsättningar för relationen förändras. Ett exempel är attkonjunktursvängningar medför förändringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gällande om företag i dessasituationer låter avtalen styra även när förutsättningarna förändras, eller om företagen väljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Kundanpassningar inom den svenska sågverksnäringen är nödvändigt för att stärka branschens konkurrenskraft. Dock innebär kundanpassningar resurskrävande investeringar genom hela värdekedjan från skog och industri till marknad. Investeringarna bör baseras på god kunskap om vad kunderna efterfrågar. Syftet med studien är att undersöka vad Norra Skogsägarna kan göra för att stärka sin position som affärspartner inom segmentet bygghandel bland befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden. Studien ska ge en ökad kunskap och förståelse för vad kunder värdesätter med sina leverantörers erbjudande inom de identifierade kundsegment som ingår i studien.Marknadsundersökningen baseras på personliga intervjuer med befintliga och potentiella kunder på den svenska och norska marknaden.