Repetition of Non- word (make- up word that has not some semantic content) has been proposed as a reliable index of phonological memory in children with language impairment (LI). The aim of this study was to find out the possible similarities and differences concerning phonotactic non-words and working memory in 18 bilingual Swedish-Arabic children with and without LI ages 4-6 years. The investigation was undertaken by conducting three tests including NEPSY, WPPSI-III and a Word repetition test. The results showed that there are not significant differences between the two groups regarding various parts of NEPSY. On the other hand the results showed two significant differences in WPPSI-III regarding Picture categories and Word repetition tests for Swedish Non-word.

I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ?läsning och skrivning?.

För att kunna läsa och skriva behöver barn både kunna diskriminera mellan olika fonem och sätta ihop dessa till en helhet i enlighet med målspråkets regler. Då olika språk har olika språktypologier var det ena syftet att jämföra hur fonologisk produktion och skrivning av svenska språket kunde skilja sig hos barn i årskurs två med arabiska och somaliska som modersmål med en svensk kontrollgrupp som hade svenska som modersmål. Det andra syftet var att undersöka samband kunde finnas mellan fonologi och rättskrivning. Ett expressivt fonologiskt test samt ett rättskrivningstest bestående av nonsensord användes. Resultatet visade att de flerspråkiga grupperna skilde sig från den svenska gruppen beträffande rättskrivning.

Syftet med denna studie är att kartlägga på vilket sätt lärare i förskoleklass anser att det är betydelsefullt att ha kunskap om läsinlärning i deras verksamhet, samt hur lärare arbetar för att främja elevers läsinlärning. Dessutom är syftet med denna studie att undersöka vilka kunskaper och förmågor som lärare anser är betydelsefulla att elever besitter från förskoleklassen inför kommande läsinlärning i årskurs 1. Detta är en kvalitativ studie, inom vilken nio förskollärare som arbetar i förskoleklass har intervjuats. Tidigare forskning är enig om att det är betydelsefullt att arbeta läsinlärningsfrämjande redan i förskoleklassens verksamhet. Lärarna i studien poängterar vikten av att besitta kunskap om läsutvecklingen för att bland annat kunna stötta och främja denna.

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

The present project is a first step towards a new Swedish assessment tool to examine phonological ability in preschool-aged children. The work consisted of developing a word list with words that was considered to reveal a child?s phonological ability and to try out the word list on pre-school children. The reason was to make sure that the words existed in the vocabulary of the children in the chosen ages. A word list consisting of 109 words, which convey relevant phonological information, was created.

Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns.I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial.Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.

Uppsatsens huvudsyfte är att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och fler, i svenska språket, en liten bit framåt.Uppsatsens bisyfte är dels att föra förståelsen av vilka kriterier som styrvalet mellan mer och mera framåt, dels att föra förståelsen av vilkakriterier som styr valet mellan fler och flera framåt. För att genomföradetta använder jag mig av två verktyg: empiri och introspektion.Materialet är hämtat från Gp03a och består av 679 meningar.Materialet har analyserats syntaktiskt, semantiskt och fonologiskt. Vidden syntaktiska analysen har jag ur materialet urskiljt fem nominalakonstruktionstyper och en adverbiell konstruktionstyp. Jag har ävengjort en sammanräkning av vilken satsledsfunktion som frasen sommyckenhetspronomenet ingår i har. Den semantiska analysen hargenomförts genom att konstruktionens substantiv kategoriserats enligten semantisk analysmodell som baseras på Svenska AkademiensGrammatik (Teleman et.

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years.

Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen & Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen & Åsten, 2007).

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där.Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv.Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska.

För kunskapsinlärningen i skolan är det viktigt med en god läsförmåga. Elever i år 1 har under vårterminen kommit igång med sin läsning och behöver fortsatt träning för att öka sin avkodningsförmåga och nå ett läsflyt. I studien jämfördes två olika sätt att arbeta med repeterad läsning i en etta under vårterminen för att se om det fanns några skillnader i elevernas ordavkodningsförmåga beroende på de olika metoderna. Vid tolv tillfällen fördelade under tre veckors tid läste eleverna tolv olika texter med repeterad läsning. En grupp med fjorton elever läste samma text fyra gånger i par och i den andra gruppen med åtta elever läste eleverna samma text fyra gånger tillsammans med en pedagog, som gav direkt återkoppling.

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck & Treiman, 1990; Caravolas, Hulme & Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares & Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle & Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien & Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, & Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes.