
Sökresultat:
153 Uppsatser om Fond efterfrćga - Sida 6 av 11
Ansiktlösa parasiter : En studie av institutionernas passiva Àgande
Introduction: Increased savings in funds has enforced the importance of the institutions. During the last 25 years they have augmented their ownership from 20 to 85 % of the Swedish stock exchange. Thereby the ownership becomes more and more financial, meaning that the return is the most crucial. In an article in Dagens Nyheter the president of the Swedish Shareholders Association and the president of Metall object to the institutional passivity which they consider being an important problem. Purpose: The purpose of this essay is to put the institutional passivity in perspective.
Hur pÄverkas en fonds avkastning av antal förvaltare och dess avgift?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan antal förvaltare för en fond och dess avkastning. Vidare vill vi Àven studera sambandet mellan en fonds avgift och dess avkastning. VÄr kvantitativa metod har baserats pÄ Ätta Är och bestÄr av 31 svenska aktiefonder. VÄrt urval av fonder till undersökningen har delvis gjorts med hjÀlp av slumpen och delvis styrts av oss sjÀlva. Vi rÀknade först ut de beroende variablerna alfa och totalavkastning.
ReligionskunskapslÀrares utsagor om undervisning av Sveriges förkristna religioner : - en studie av religionskunskapslÀrares utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A
Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslÀrare angÄende undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgÄngspunkt Àr att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrÄn didaktikens tre översiktliga frÄgor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras Àven mot tidigare lÀromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framstÀllande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmÄlad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till bÄde gÀllande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mÄngfald och identitet.
Beredskap inf?r det of?rutsedda- Anestesisjuksk?terskors upplevelser av beredskap inf?r en s?rskild h?ndelse eller katastrof
Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals
m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en
?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en
essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda
h?ndelser och katastrofer.
Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan
Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.
Ăr etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? : En studie som jĂ€mför riskjusterad avkastning mellan svenska etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder
Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity.Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market.Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory.Method: Quantitative survey method, a statistical study.Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds..
Portföljbolag ? dyra lÄn till vilken kostnad?
Riskkapitalbolag Àr bolag som inriktar sig pÄ att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sÀlja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag Àr mellan tre till fem Är. Investeringen av sÄ kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital frÄn bland annat investerare, oftast i en sluten fond. LivslÀngden pÄ dessa fonder Àr cirka 10 Är. Utöver kapitalet frÄn investerarna anvÀnder sig riskkapitalbolag Àven av rÀntebÀrande företagsobligationer, banklÄn och efterstÀllda lÄn.
Svenska hedgefonder : Tar förvaltarna betalt för Alpha?
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.
?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.
Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.
Fondstorlekens inverkan pÄ prestation : En undersökning av aktiefonder pÄ den svenska marknaden under perioder av upp- och nedgÄngar.
I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan pÄ prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmÀrks av hög volatilitet och innehÄller mÄnga perioder av upp- och nedgÄngar, vilket pÄverkar valet av investering. Sverige Àr bÀst pÄ fondsparande i vÀrlden pÄ sÄ sÀtt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, dÀr aktiefonder Àr populÀrast. Vi frÄgar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond Àven kan vara nÄgot man bör ta hÀnsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgÄngar pÄ den svenska marknaden under Ären 2000-2011 och jÀmföra deras prestation inbördes och mot index, sÄ utreder vi om storlek har betydelse.
Stora och smÄ fondbolags riskjusterade avkastning : en studie om svenska fondbolag
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och smÄ svenska fondbolag som investerar pÄ den svenska fondmarknaden samt tillvÀxtmarknaden. Syftet innefattar ocksÄ att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror pÄ respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har anvÀnts för studien har varit en kvantitativ sÄdan, dÀr data har inhÀmtats frÄn Morningstar samt respektive fondbolags Ärsredovisning. DÀrefter har all data bearbetats med hjÀlp av Microsoft Excel för att sedan berÀkna ut varje fond Ärs och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna fÄ ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, dÀrefter har resultatet analyserat och jÀmförts med de teorier som har anvÀnts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstÄr skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och smÄ fondbolag.
LuleÄ : Södra Hamnplan
LuleÄ-         SÄsom stad, i naturen, med rum, sÄ, som mÀnniskanStrikt rutnÀtsplanerat, belÀgna inom de givna tomtgrÀnserna Àr byggnaderna i LuleÄ stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frÄnkopplat nÀtet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata fÄr himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material Àr varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En kÀnsla av nybyggaranda rÄder. Tre minuters lugn promenad frÄn stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invÄnare.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.
Skapar styrning av intellektuellt kapital med styrverktyget Dolphin ett mervÀrde för företagets anstÀllda?
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan anvÀndas för att styra intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervÀrde för de anstÀllda. VÄr analys grundar sig pÄ littersturstudier samt en kvalitativ studie av tvÄ företag. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod. VÄr slutsats Àr att styrning av intellektuellt kapital skapar ett mervÀrde för företagets anstÀllda. Det behöver dock nödvÀndigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.
PPM - Lönar det sig att göra ett aktivt val?
Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nÄ en högre riskjusterad avkastning genom att sjÀlv sÀtta samman en portfölj av PPM-fonder jÀmfört med att lÄta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.TillvÀgagÄngssÀttet att berÀkna riskjusterad avkastning görs genom anvÀndning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras ocksÄ. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingÄr i undersökningen har begrÀnsats till sÄdana som har funnits i PPM-systemet sedan Är 2000 fram tills idag. Vidare Àr alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.