Sök:

Sökresultat:

184 Uppsatser om Fondägare - Sida 7 av 13

Svenska hedgefonder : Tar förvaltarna betalt för Alpha?

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Livet bakom skÀrmen : En kvantitativ studie om nÀtmobbning och nÀtkrÀnkningar bland unga vuxna

Numera utgör Internet en sjÀlvklar del i svenskarnas dagliga rutiner. AnvÀndandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av InternetanvÀndandet har en ny arena för krÀnkningar och mobbning uppstÄtt. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nÀtmobbning och nÀtkrÀnkningar bland barn och ungdo-mar varpÄ föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nÀtkrÀnkningar och/eller nÀtmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta bÄde ur ett förövar- och offerperspektiv.

SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Fondstorlekens inverkan pÄ prestation : En undersökning av aktiefonder pÄ den svenska marknaden under perioder av upp- och nedgÄngar.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan pÄ prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmÀrks av hög volatilitet och innehÄller mÄnga perioder av upp- och nedgÄngar, vilket pÄverkar valet av investering. Sverige Àr bÀst pÄ fondsparande i vÀrlden pÄ sÄ sÀtt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, dÀr aktiefonder Àr populÀrast. Vi frÄgar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond Àven kan vara nÄgot man bör ta hÀnsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgÄngar pÄ den svenska marknaden under Ären 2000-2011 och jÀmföra deras prestation inbördes och mot index, sÄ utreder vi om storlek har betydelse.

Stora och smÄ fondbolags riskjusterade avkastning : en studie om svenska fondbolag

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och smÄ svenska fondbolag som investerar pÄ den svenska fondmarknaden samt tillvÀxtmarknaden. Syftet innefattar ocksÄ att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror pÄ respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har anvÀnts för studien har varit en kvantitativ sÄdan, dÀr data har inhÀmtats frÄn Morningstar samt respektive fondbolags Ärsredovisning. DÀrefter har all data bearbetats med hjÀlp av Microsoft Excel för att sedan berÀkna ut varje fond Ärs och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna fÄ ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, dÀrefter har resultatet analyserat och jÀmförts med de teorier som har anvÀnts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstÄr skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och smÄ fondbolag.

LuleÄ : Södra Hamnplan

LuleÄ-          SÄsom stad, i naturen, med rum, sÄ, som mÀnniskanStrikt rutnÀtsplanerat, belÀgna inom de givna tomtgrÀnserna Àr byggnaderna i LuleÄ stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frÄnkopplat nÀtet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata fÄr himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material Àr varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En kÀnsla av nybyggaranda rÄder. Tre minuters lugn promenad frÄn stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invÄnare.

Skapar styrning av intellektuellt kapital med styrverktyget Dolphin ett mervÀrde för företagets anstÀllda?

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan anvÀndas för att styra intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervÀrde för de anstÀllda. VÄr analys grundar sig pÄ littersturstudier samt en kvalitativ studie av tvÄ företag. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv metod. VÄr slutsats Àr att styrning av intellektuellt kapital skapar ett mervÀrde för företagets anstÀllda. Det behöver dock nödvÀndigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.

InformationsvÀrde i den svenska insynshandeln : En studie pÄ aggregerad insynshandel

Denna studie kartlÀgger om det Àr möjligt att med hjÀlp av svenska insynspersoners vÀrde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag Àn övriga aktörer pÄ en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning pÄ aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden anvÀnder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvÀrden över tidsperioden och sambandet kartlÀggs med hjÀlp av OLS-regressioner. Vi undersöker Àven vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt vÀrde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar pÄ att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden.

PPM - Lönar det sig att göra ett aktivt val?

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nÄ en högre riskjusterad avkastning genom att sjÀlv sÀtta samman en portfölj av PPM-fonder jÀmfört med att lÄta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.TillvÀgagÄngssÀttet att berÀkna riskjusterad avkastning görs genom anvÀndning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras ocksÄ. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingÄr i undersökningen har begrÀnsats till sÄdana som har funnits i PPM-systemet sedan Är 2000 fram tills idag. Vidare Àr alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.

Mentorskap och hantverk - FrÄn fond till consommé

AimThe aim of this study has been to examine how health enhancement teachers in Montana, USA, view the value of physical activity from a lifelong perspective.In what way does the health enhancement teacher think the importance of physical activity from a lifelong perspective could be presented?What resources are available for teachers to present the value of physical activity from a lifelong perspective?MethodThe issue has been answered through qualitative interviews consisting of six health enhancement teachers, four women and two men, in Montana, USA. One of the teachers worked at an elementary school (for 30 years), three teachers worked at middle schools (20, 10 and 8 years of work experience) and two of the teachers interviewed worked at a high school (30 and 3 years).  ResultsThe majority of teachers feel that a wide variety of activities, adapted to an individual level, and the understanding of a healthy lifestyle are important in order for the teacher to present the value of physical activity from a lifelong perspective.The teachers felt they had sufficient material in order to present the value of physical activity, where the school budget provided the teachers with materials every year. In addition to the budget, all the teachers had 12 hours of professional development every year where they could attend conferences or their own choice of professional development.ConclusionWith the help in forms of professional development offered by the school, conferences, meeting with other teachers, and their own choice of development, the teachers instruction techniques could increase which could help the teachers to find the pupils? interest for different kinds of physical activities.KeywordsPhysical education and health, physical activity, SOC, sense of coherence..

Parlamentet - politik pÄ humornivÄ : en narrativ och samtalsanalytisk studie

DÄ humor spelar en stor roll i vÄra vardagliga liv, inte minst som förmedlare av seriösa samhÀllsfenomen (Palmer, 2004), kÀndes det intressant för oss att belysa en medieform som har sÄvÀl humor som samhÀllspolitiska Àmnen pÄ agendan. I anknytning till vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar, vilka innefattar en jÀmförelse mellan tvÄ utvalda avsnitt ur TV-serien Parlamentet, har vi anvÀnt oss av tvÄ teoretiska utgÄngspunkter; narrativ teori och samtalsanalys. Vi har arbetat med en kvalitativ och textanalytisk metod och applicerat de teoretiska utgÄngspunkterna narrativ teori och samtalsanalys till vÄrt empiriska material i analysen. De begrepp vi valde ur narrativ teori Àr Mishlers modell, innehÄll och humor som berÀttarstrategi, och ur samtalsanalysen valde vi att fokusera pÄ struktur, tur- och turtagning och multimodalitet. Vi har lÄtit begrepet politikens medialisering fungera som en fond till vÄr studie, och vi har följt upp vÄra resultat genom dessa glasögon i slutdiskussionen. Analysen visar att det finns likheter, men framför allt skillnader mellan avsnitten, ur bÄde narrativ och samtalsanalytisk synvinkel. Med hjÀlp av teorin har vi studerat helheter och delar ur avsnitten för att kunna ge en övergripande bild av vÄr analys.

En kvalitativ studie om missbruk, förÀldraskap och det sociala arvets betydelse

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Aktivt förvaltade fonder : Är Sverigefonder skuggfonder?

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm Àger sju av tio svenskar andelar i nÄgon fond och under fjÀrde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital Àr investerade i aktivt förvaltade fonder. MÄlet för aktivt förvaltade fonder Àr att slÄ index och genom detta ge en bÀttre avkastning Àn passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrÄgasÀtta om de aktivt förvaltade fonderna kan slÄ index. Men redan tidigare, faktiskt sÄ tidigt som 1960 talet har forskarvÀrlden pÄstÄtt att det inte gÄr att slÄ index under en lÀngre period genom aktiv förvaltning.

Premiepensionen : ger ett aktivt val en högre pension?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en aktiv individ fÄr högre framtida pensionsutbetalningar Àn en individ som lÄter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.VÄr undersökning har en deduktiv ansats, dÄ ekonomiska teorier har utgjort grunden för de berÀkningar som har gjorts. BerÀkningarna bygger pÄ hÄrddata, i form av historiska fondvÀrden, och studien Àr dÀrmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och berÀkningar anvÀnds för att styrka uppsatsen, som i och med detta Àr en sekundÀranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hÀnsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att vÀlja mellan i vÄr studie, ger alla högre framtida utbetalningar Àn Premiesparfonden. Vidare kan tillÀggas att Premiesparfonden Àr ett av alternativen som har för hög risk i förhÄllande till dess lÄga avkastning.Det skulle vara intressant att om nÄgra Är, dÄ Premiespar-fonden har förÀndrats till generationsfonder, göra om denna studie och dÄ undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stÀrker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan pÄpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna fÄr lÀgre framtida utbetalningar Àn de som Àr aktiva i sitt sparande..

?Man blir nog lite mer som sin omgivning? En kvalitativ studie om hur tjejer konstruerar identitet

Syfte: Vi vill undersöka hur tjejer i tvÄ olika Äldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser pÄ identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsÀttet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens pÄverkan och dess betydelse för tjejernas identitetsarbete.FrÄgestÀllningar: ? Hur beskriver tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser tjejer vara viktiga för identitetsskapandet och pÄ vilket sÀtt Àr de viktiga? ? Vilka faktorer pÄverkar tjejer i deras identitetsskapande och pÄ vilket sÀtt har dessa faktorer pÄverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förstÄelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgÄngspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->