En kvalitativ studie med utgångspunkt i den ohälsa som är dokumenterad bland hbt-ungdomar där skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhållande till för skolan rådande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhållande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet präglar skolkuratorers arbete med dessa frågor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.

Under 2006 fick utvecklingsnämnden i Helsingborgs kommun bidrag från länsstyrelsen i Skåne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmän. Sedan dess har ca 300 män genomgått utbildningen, vilken omfattas av tio tillfällen á tre timmar vardera. Överordnad målsättning med grupperna är att göra invandrarmännen mer delaktiga i svenska samhället. Dessutom ska deras attityder förändras och jämställdheten öka. Den teoretiska ansatsen består av en diskussion runt förhållandet mellan struktur och individ.

Denna uppsats kommer att undersö?ka hur designen och anvä?ndandet av mobildejtingtjä?nsten Tinder har påverkat beteenden och normer gä?llande nä?tdejting bland unga vuxna i Sverige. Ett huvudsyfte är att undersöka hur olika interaktionsmekanismer i Tinder påverkar synen på nätdejting och potentiella partners. Vidare undersöker vi faktorer som skiljer Tinder från övriga nätdejtingtjänster, samt vilka normer som synliggörs genom användandet av Tinder. Genom en nätbaserad enkätundersökning kunde vi samla användarupplevelser och åsikter från användare av Tinder.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera hur IT-företag tillämpar gällande normer för intäktsredovisning. Metod: För att genomföra denna studie har vi valt att först skapa oss en uppfattning om hur intäktsredovisning i praktiken går till i IT-företag. Vårt tillvägagångssätt har varit att med hjälp av fallföretagens årsredovisningar granska huruvida företagen har använt sig av gällande normer och på vilket sätt detta har skett. För att ge en rättvisande bild av fallföretagen och deras redovisningsprinciper har vi kompletterat informationen i årsredovisningarna med intervjuer med företagen. Sammantaget menar vi att ovanstående tillvägagångssätt har gjort vår studie tillräckligt förankrad i verkligheten.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka undervisning och lärande under en matematiklektion som präglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i åk 3 på gymnasiet. Med hjälp av begreppen matematikens lärandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lärande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats från observationen. Två slutsatser som kan dras av undersökningen är att eleverna stimuleras till att bli oberoende lärande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand är läraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas användande av matematiska resurser skulle kunna påverka elevernas lärande genom att läraren synliggör matematiska resurser på ett mer medvetet sätt..

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.