Sökresultat:
31 Uppsatser om Folkrätt FN-stadgan - Sida 2 av 3
Konflikten om Kosovo: en analys av Kosovoalbanernas argument till en egen stat
Kosovokonflikten Àr högst aktuell dÄ Kosovo förklarade sig sjÀlva sjÀlvstÀndigt i början av Är 2008, samtidigt som Serbien med alla medel försöker hejda den pÄgÄende utbrytningen. OmrÄdet Kosovo har sedan 1300- talet varit ett omrÄde som har plÄgats av just suverÀnitetskonflikter mellan Serbien och det Osmanska riket, fram tills pÄ 1900-talet dÄ Kosovo införlivades med den Jugoslaviska federationen. NÀr Balkankriget utbröt sökte Kosovo att förklara sig sjÀlvstÀndigt vilket Serbien hejdade genom bland annat brott mot mÀnskligheten. Arbetets syfte Àr att undersöka om Kosovo uppfyller de teoretiska och empiriska riktlinjerna för att nÄ ett statserkÀnnande och dÀrmed nÄ suverÀnitet. Uppsatsen utförs genom en mindre fallstudie, eftersom uppsatsen fokuserar pÄ ett fÄtal aktörer och enbart ett fall, det vill sÀga Kosovokonflikten.
Ăr FN-stadgans principer förhandlingsbara?
Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida betydelsen av FN-stadgans centrala principer angÄende vÄldsanvÀndning, artikel 2(4), 2(7) och 51, kan förÀndras i och med staters agerande och isÄfall pÄ vilket sÀtt. Uppsatsen innehÄller en teoretisk genomgÄng av icke-vÄldsprincipen och sjÀlvförsvarsrÀtten. Vidare fokuserar uppsatsen pÄ interventioner, med betoning pÄ humanitÀra interventioner för att knyta an till MÀnskliga RÀttigheter som Àmne. Till sist bestÄr uppsatsen av en tillÀmpning av den teoretiska delen genom en studie av Irakkonflikten 2003.
Uppsatsen tar bland annat upp hur framtiden kan komma att se ut nÀr det gÀller anvÀndandet av preventivt sjÀlvförsvar och humanitÀra interventioner, och hur USA:s agerande i Irakkonflikten 2003 kan pÄverka detta.
EU-rÀttens domstolsbegrepp : en jÀmförelse av begreppet "domstol" i artikel 267 FEUF och artikel 47 stadgan
The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Ă
rdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects. The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.
FN - MÀnskliga rÀttigheter vs statens suverÀnitet
1945 bildades FN i kölvattnet av andra vÀrldskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella sÀkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fÄtt mer komplicerad karaktÀr och krigföring Àndrat skepnad. PÄ sÄ sÀtt Àr FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger pÄ att konflikter Àr mellanstatliga. Den uppfattningen överensstÀmmer med realismens perspektiv dÀr stater ses som den viktigaste aktören ? det vill sÀga att statens suverÀnitet inte fÄr krÀnkas.
Darfur, folkmord eller massmord? : En fallstudie av konflikten i Sudan
Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de vÄldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jÀmföra de kriterierna med andra kÀnda akademikers syn pÄ vad ett folkmord innebÀr.Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod och genomför vÄr undersökning med hjÀlp av ett analysschema utformat frÄn FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare Àr Chalk, Jonassohn och Fein. De första tvÄ Àr statsvetare och den tredje Àr sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan.VÄr studie visar att FNs kriterier anses vara för snÀvt av mÄnga.
USA: s militÀra intervention i Irak : En studie av hur Bushadministrationens agerande överensstÀmmer med FN stadgan
AbstractUniversity of VÀxjö, School of Social SciencesCourse: POC 536, Political Science 41-60Title: The U.S. military intervention in Iraq ? A study of how the intervention corresponds with the UN CharterAuthors: Andreas Malmgren & Johan SchneiderSupervisor: Lennart BergfeldtDate: 2006-09-26The aim of this essay is through a qualitative literature study examine the main arguments of the Bush administration to justify a military intervention in Iraq. The theories used to explain the actions of the U.S. are system level analysis, hegemonism and realism while the UN Charter will be applied as a normative theory.
ECOWAS fredsinsats i Liberia : En folkrÀttsenlig eller folkrÀttsstridig intervention?
Olika frÄgor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet Àr att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrÀttsenlig intervention. DÄ insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitÀr intervention Àr huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sÄdant samtycke som krÀvs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fÄtt ett bemyndigande av sÀkerhetsrÄdet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktÀriseras som en humanitÀr intervention.Det framkommer att det som Àr viktigast i utredningen i förhÄllande till dessa frÄgor Àr huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande pÄ Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av sÀkerhetsrÄdet Àr giltiga samt om det har utvecklats tillrÀcklig praxis och opinio juris för att rÀttfÀrdiga humanitÀra interventioner av regionala organisationer som sedvanerÀtt.Analysen visar att samtliga dessa frÄgor mÄste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var sÄledes till en början en folkrÀttsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregÄngare för humanitÀra interventioner.
Fallstudie om förfaranderegel handlÀggning inom skÀlig tid
Fair trials? rights under Swedish law of public administration (FL) are regulated by Article 7 of the Statute. Similarly, fair trials? right under the European Convention of Human Rights (EU Convention) is regulated by Article 6.1. The essay conducts a comparative study of the two legislations and seeks to determine whether Article 7 of the Swedish law of public administration is consistent and compliance with Article 6.1 of the EU Convention.
Encro(ach)chat - EU-domstolens intr?ng i den svenska bevisr?tten
Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.
Unionsmedborgarskapet och rÀtten till socialt bistÄnd
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Ursprungslandsprincipen i tjÀnstedirektivet
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
MeritvÀrdering vid tjÀnstetillsÀttning : otillrÀckliga meriter eller diskriminering
Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.
Internationella brottmÄlsdomstolen : Tillkomst, situation och framtid
Sammanfattning Tanken pÄ en internationell brottmÄlsdomstol vÀxte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket pÄ grund av andra vÀrldskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgÄng bidrog till att detta arbete pÄskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. PÄ grund av att domstolens stadga Àr en överrenskommelse mellan stater Àr den fylld av kompromisser. Den Àr inte heller allmÀnt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mÄl för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rÀttvisa, ha avskrÀckande verkan men ocksÄ pÄverka de nationella domstolarna.
Den svenska modellen och dess nya utmaningar
Namnet pÄ uppsatsen Àr Svenska modellen och dess nya utmaningar. FrÄgestÀllningarna jag har Àr om den svenska modellen Àr förenlig med de Ätaganden som den europarÀttsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och EuroparÄdet, har att följa. En underliggande frÄga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den Àr ineffektiv, dÄ modellen har beskyllts för att vara oflexibel och dÀrmed inte skapar den tillvÀxt och de nya arbeten som krÀvs.
Syftet med uppsatsen Àr att se om de tre politiska mÄlsÀttningarna som stÀllts upp, vÀlfÀrd genom en gemensam marknad, skyddandet av mÀnskliga rÀttigheter genom mÀnniskorÀttskonventionen och vÀlstÄnd genom delaktighet i arbetet Àr förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgÄngspunkt i tvÄ konflikter pÄ arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.
Rörelsefrihet : En frÄga om tillgÀnglighet, fallstudie Halmstad
Detta examensarbete handlar om tillgÀngligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de bÄda grupperna stÀller pÄ utformningen av gÄngvÀgnÀtet undersöks och gÄngvÀgnÀtet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet Àr att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som mÄste redas ut. Det första Àr funktionsnedsÀttning.