Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter.Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag.Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Kommunikation med medborgarna är en viktig fråga inom EU. Under hösten 2005 och våren 2006 togs en ny kommunikationsstrategi fram av EU-kommissionen. Strategin ska långsiktigt stärka demokratin inom EU och verka för ett EU där medborgarna har tillgång till den information och de verktyg som är nödvändiga för ett aktivt deltagande i EU-politiken. Den nya kommunikationsstrategin bygger på samverkan med lokala aktörer och ett viktigt verktyg för strategins uppfyllelse är Internet. ?EU-kompassen?, Jönköpings läns webbportal för EU-frågor, har som syfte att skapa kunskap om, samt ett större intresse för och deltagande i EU-frågorna bland invånarna Jönköpings län och är således intressant i sammanhanget.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HäggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.