Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien Àr att bidra med en djupare förstÄelse av förskollÀrares förhÄllningssÀtt till matematiken och hur det pedagogiska arbetet kring matematiken ser ut. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vad betraktar förskollÀrarna vara förutsÀttningarna för matematik i förskolan? Hur beskriver förskollÀrarna det pedagogiska arbetet med matematiken i förskolan? Vad Àr förutsÀttningarna för att synliggöra matematiken för barnen i förskolan enligt förskolelÀrarna?I vÄrt examensarbete anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie som undersökningsmetod. Vi genomför Ätta stycken intervjuer med förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor i Eskilstuna kommun. I studien kom vi fram till att matematiken Àr en stor del av barnens vardag.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Med vÄr uppsats visar vi hur det med hjÀlp av Lagranges metod gÄr att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett slÀggkast. SlÀggkastarenoch slÀggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi fÄr genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi hÀrlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slÀgghuvudets position under olika tider under rörelsen..

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i lÀromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades hÀr Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret pÄ frÄgan uppnÄddes genom textanalyser av ett stort urval historielÀroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nÀmnda huvudfrÄga stÀllde jag ett antal följdfrÄgor till kÀllmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förÀndringar respektive kontinuitet i lÀroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk prÀglar lÀroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag anvÀnde mig av byggde pÄ Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna pÄ Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i lÀroböckerna under perioden inte har ökat i nÄgon större utstrÀckning. Texterna Àr dock inte lÀngre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Utvecklat en modell för att med hjÀlp av ABC-metoden fördela kostnader för en IT-avdelning och pröva modellens tillÀmpbarhet pÄ ett fallföretag. DÄ fallföretaget har en betydande IT-avdelning dÀr problem med kostnadsfördelning pÄtrÀffas, var de lÀmpat för att testa modellen pÄ. Uppsatsen resulterar i tvÄ slutsatser. Fallföretaget bör tidsredovisa för att lÀttare kunna kostnadsfördela. Dessutom presenteras en modell som kan tillÀmpas i företag som Äterfinns i liknande situationer..

Studien handlar om populÀrkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur pedagogerna sÀger sig anvÀnda populÀrkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populÀrkultur i den fria leken. Vi har undersökt tvÄ pedagogers attityd till populÀrkultur och vi anvÀnde oss av intervjuer för att besvara vÄra problemformuleringar. Studiens resultat tyder pÄ att populÀrkulturen Àr accepterad och fÄr utrymme i bÄde den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om Àn i olika mÄn. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar pÄ barnen och att det Àr barnens intresse som ska styra verksamheten.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ smartboard och lÀrande. DÄ smartboard Àr ett tekniskt redskap som finns i mÄnga klassrum anser vi att det Àr relevant för vÄr yrkesroll att kÀnna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. VÄr intention har varit att undersöka i vilken grad lÀrare Àr medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att anvÀnda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av lÀroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvÀndande i undervisning och nÄgra relevanta lÀrteorier till hjÀlp för att förstÄ hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i sÄ fall skulle kunna vara. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastÄende möjlighet att i positiv riktning frÀmja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör dÀrför arbeta aktivt med de rÄd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien Àr att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har pÄ rÄden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger pÄ skolmÄltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska mÄltiden samt matsalsmiljön.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lÀrarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU Àr förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.

VÄrt arbete syftar till att uppmÀrksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lÀrare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr maktstrukturer och intensifiering. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀt under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lÀrare i Ärskurserna 1-3. Det som var mest framtrÀdande i vÄrt resultat var att flertalet rektorer och lÀrare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de pÄverkades av maktstrukturer. DÀremot visar vÄrt resultat pÄ spridda prioriteringar.

Detta examensarbete har arbetats fram under vÄren 2008 och dess syfte har varit att se hur man kan anvÀnda tre- och fyrdimensionella dataverktyg för att fÄ en sÄ effektiv montering av massivtrÀstomme som möjligt för hus typ B1a pÄ Valö Fyr.Inför skrivandet av denna rapport gjordes en litteraturstudie om trÀ, massivtrÀelement och Building Information Model (BIM). UtifrÄn tvÄdimensionella (2D) ritningar frÄn arkitekten modellerades ett komplett tredimensionellt (3D) hus av typ B1a pÄ Valö Fyr. Sedan frÄn konstruktörens ritningar gjordes en 3D- modell av massivtrÀstommen. Denna modell blev sedan grunden för den fyrdimensionella (4D) visualiseringen för montaget av stommen. I 4D Àr tiden den fjÀrde dimensionen.