I detta examensarbete har en metod för att utvÀrdera magnetiska minsvep utvecklats. Som berÀkningsmodell anvÀnds en SAM, SjÀlvgÄende Akustisk-magnetisk Minsvepare utvecklad av Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems. I arbetet skapas en magnetisk modell för en SAM som beskriver sambandet mellan det alstrade magnetfÀltet och de utstÀllda strömmarna. Vidare analyseras tvÄ olika metoder, multipolutveckling i prolata sfÀroidala koordinater samt en uppsÀttning av dipoler, för att skapa en koncis modell över den magnetiska signatur som skapas av ett fartyg. Denna modell kan sedan anvÀndas för att optimera strömutstyrningen sÄ att det genererade magnetfÀltet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt efterliknar det givna fartyget.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som bÄde innehÄller pedagogiska och underhÄllande pyssel. I denna dokumentation kan du lÀsa om hur vÄr skapandeprocess har sett ut, vilka olika vÀgar vi har gÄtt för att nÄ vÄrt mÄl. Arbetet har utgÄtt ifrÄn tvÄ olika syften dÀr vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehÄllet i en sÄdan kan utvecklas. TvÄ kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont KÀrnan och en annan med en barnpedagog, vi har Àven studerat marknadssituationen.

MÄnga företag idag Àr inte medvetna om hur mycket de skulle kunna spara om de hade ett vÀl fungerande materialhanteringssystem. Det finns idag inga standardlösningar för att optimera materialhanteringen hos företag som ger tillrÀcklig noggrannhet och som företag kan applicera till lÄga kostnader.Genom kartlÀggning av problemstÀllningar inom svensk industri och handel avseende materialhantering faststÀlls att den största kunskapsbristen inom materialhanteringsomrÄdet kommer att bli inom lagerhantering. Arbetet begrÀnsas dÀrför till att bara behandla detta omrÄde.Detta arbete presenterar en generell modell för analys och framtagning av lösningar till lagerhanteringsproblem. Modellen Àr lÀttanvÀnd, lÀttförstÄelig och tar inte mycket tid i ansprÄk. Modellen presenteras som ett enkelt polÀrdiagram.Denna modell blir givetvis inte en perfekt spegling av verkligheten dÄ det Àr en förenklad modell.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera OMHEX utveckling och integrering pÄ den baltiska marknaden och utifrÄn etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vÄrt Àmne genom att göra en fallstudie. VÄrt empiriska material bygger pÄ intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vÄr analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller rÀcker inte till för att förklara OMHEX etablering och integrering av den baltiska marknaden.

Bakgrund: Företag behöver i dagens samhÀlle robusta och pÄlitliga datasystem. För att bygga ett vÀl fungerande nÀtverk mÄste dessa baseras pÄ bra operativ- systemprogramvara. Den fria programvaran, Linux, har stÀrkt konkurrensen pÄ marknaden för operativsystem. Att konkurrensen hÄrdnat gör det intressant att undersöka ifall kostnaderna för anskaffning och anvÀndning skiljer sig Ät mellan olika operativsystem.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att skapa en LCC-modell vilken skall appliceras pÄ operativsystem i datanÀtverk. Vidare skall vi anvÀnda modellen till att jÀmföra totalkostnaden för att anskaffa och nyttja operativsystem i datanÀtverk under nÀtverkets livstid.Genomförande: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört personliga intervjuer med ekonomi- och dataansvariga pÄ tio olika organisationer.

Att anvÀnda Building information model (BIM) innebÀr att man bygger upp en komplett 3D-modell varifrÄn man genererar ritningar genom att göra en önskad genomskÀrning i modellen. Detta medför att om en revidering behöver göras i modellen sÄ ger det utslag i samtliga utplockade ritningar, vilket innebÀr mindre jobb med tidsbesparing som följd.För att skapa en 4D-modell krÀvs att man importerar en 3D-modell och en tidplan till ett 4D-modelleringsprogram. Masshantering med data för schakt- och fyllnadsmassor kan anvÀndas till förbÀttringar av tid- och resurshantering med en exaktare 4D-modell som följd.4D ger stora kommunikationsmÀssiga fördelar vid byggmöten dÄ samtliga deltagare pÄ ett enklare sÀtt kan styra hur projektet ska planeras för att hÄlla rÀtt kvalité och levereras i rÀtt tid.Inom anlÀggningsprojekt framstÀlls plan, profil- och tvÀrsektionsritningar tillsammans med data för masshantering frÄn 3D-modellen. BIM för anlÀggningsprojekt Àr inte lika omfattande som BIM för byggprojektering dÄ möjligheterna med t.ex. 4D - visuell produktionsplanering inte nyttjas.

Det hÀr arbetet undersöker om heuristik i en algoritm kan förbÀttra optimeringen av postdistributionsnÀtverk. Som optimeringsalgoritm anvÀnds hill climbing och heuristiken appliceras pÄ mutationsoperatorn. För att utvÀrdera mutationsoperatorn skapas en förenklad modell av ett postdistribueringsnÀtverk. Ett befintligt postdistribueringsnÀtverk anvÀnds som utgÄngspunkt för den förenklade modellen för att snabbt kunna fÄ en bra och realistisk modell. Resultaten av undersökningen indikerar pÄ att den heuristiska mutationsoperatorn sÀnker tiden det tar att hitta en bra lösning jÀmfört med att anvÀnda en slumpmÀssig mutationsoperator..

I denna uppsats undersöks begreppet outsourcing och tillika möjligheter samt begrÀnsningar i ett företag som tillverkar egna produkter och som Àr verksam inom IT-branschen. Vi har Àven skapat en ny modell för att analysera, förbereda och utföra outsourcing för produkttillverkande IT-företag. Modellen bestÄr av tre faser: analys fas, förberedande fas och utförande fas. Genom kvalitativ fallstudie pÄ ett IT-företag, tillÀmpar vi den nya modellen för outsourcing..

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

Syftet med examensarbetet Àr att se om det har skett en Àndring gÀllande LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, frÄn dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Ett annat syfte Àr att se om vÄrdnadshavarna/förÀldrarna Àr delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. FrÄgestÀllningarna till detta arbete Àr: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och nÀr anser de att dokumentationen blir pedagogisk? PÄ vilket sÀtt görs vÄrdnadshavarna/förÀldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ forskningsansats dÀr syftet Àr att förstÄ och tolka enkÀtsvaren frÄn vÄrdnadshavarna/förÀldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framtrÀdande resultatet Àr att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebÀr och att det har skett en Àndring i arbetssÀttet frÄn en mer förmedlande till mer utforskande dÀr barnen Àr i centrum.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.