Sökresultat:
2193 Uppsatser om Folkhögskolans pedagogik - Sida 53 av 147
IT, LĂ€raren och LĂ€randet
Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.
Klassiska violinister möter folkmusik- fokus pÄ fotstamp och rytm
In this work I have examined how two violin students, who are used to the classical music tradition, think when they learn to play Swedish folk music, with focus on rhythm and beating the time with their feet. One of the students is studying on her first year to be a classical violin teacher and the other student is studying on her third year to be a classical musician, both are studying at Malmö Academy of Music. I had three lessons, one hour each, with these two students where I taught them some basics in how to play Swedish folk music. After the last lesson I interviewed the two students. I have done interviews with two teachers at Malmö Academy of Music; Wieslawa Szymczynska and Mats Edén.
Spiderman, Ironman samt en och annan hamster : Förskolebarns subjektskapande i actionlek
Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhÄllande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien gÄr i motstÄnd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta pÄ hur tecknet ?kille? kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istÀllet gÄr att förstÄ som en arena dÀr ting och företeelser konstrueras som maskulina.
"Det florerar av klyschor" : hur blir en vision organisationens vision?
Klyschor anvĂ€nts flitigt inom olika sammanhang och kan pĂ„ mĂ„nga vis bĂ„de förstĂ€rka sĂ„vĂ€l som förlöjliga en kĂ€nsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjĂ€lpa organisationen. Ă
andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och dĂ€rigenom skapa en vĂ€lmĂ„ende organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ămnet Ă€r omfattande och vi har dĂ€rför valt att beskriva problematiken utifrĂ„n en fallstudie pĂ„ konsultföretaget HiQ SkĂ„ne AB. Uppsatsen baseras pĂ„ en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas pĂ„ en rad olika vis dĂ€r kommunikation fungerar som ett verktyg.
LĂ€rarstuderandes musikpedagogiska reflektioner
Syftet med denna uppsats var att uppnÄ en ökad kunskap om ett kompetensomrÄde sam har betydelse för ett kommande lÀraryrke, nÀmligen lÀrarstuderandes musikpedagogiska reflektioner under sin utbildning. Fyra lÀrarstudrandes sk mentorsböcker tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Tolkningen genomfördes bÄde pÄ individ- och gruppnivÄ. Resultatet visade att undersökningspersonernas reflektioner berörde fyra gemensamma intresseomrÄden. ? Beskrivningar av förelÀsningar, lektioner och seminarier.
Bland "MasjÀvlar" och "Förortsungar" : - tvÄ skolors sÀtt att arbeta med nyanlÀnda elever
The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn?t.The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special PedagogyMy results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children.
"Det förvÀntas att man skall kunna hantera det sjÀlv, och sÄ kan man inte det" : En kvalitativ studie om förÀldrar till barn som Àr eller har varit aktiva fotbollshuliganer
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Fokus pÄ mÀnniskan: ett personalvetarperspektiv pÄ initiering av organisationsförÀndring
Syftet med uppsatsen var att med utgÄngspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv pÄ initiering av organisationsförÀndring och analysera detta i förhÄllande till en modell för organisationsförÀndring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hÀnsyn till detta perspektiv. UtgÄngspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen anvÀndes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.
Elevinflytande En kvalitativ studie av elevers och lÀrares syn pÄ elevinflytande
Uppsatsen beskriver lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i skolan samt hur lÀrarna skulle vilja förbÀttra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte Àr sÄ stort och att det minskar med stigande Älder. Samtidigt finns det ett ökat tryck pÄ elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger pÄ ett tiotal intervjuer med lÀrare samt ett tjugotal intervjuer med elever frÄn Är fem till Är nio. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ att elever inte har sÄ stort inflytande som de vill.
Barn och fysisk aktivitet : i skolan och pÄ fritiden.
Fysisk aktivitet Àr livsviktigt för mÀnniskan, hon Àr konstruerad för rörelse. I det fysiskt inaktiva samhÀlle som vi idag lever i har en mÀngd folksjukdomar sÄ som benskörhet, fetma och diabetes uppkommit pÄ grund av den livsstil vi för. VÄr livsstil lÀggs till grunden redan i barndomen och det Àr dÀrför viktigt att vi tidigt uppmuntrar vÄra barn till att röra pÄ sig. Det Àr dock inte enbart för att förebygga sjukdomar som det Àr viktigt med fysisk aktivitet. Rörelse Àr viktigt för barnets fysiska och psykiska utveckling.
Att flytta ifrĂ„n sitt hem sent i livet : Ăldre personers erfarenheter av att flytta till servicehus
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Hur förskolor med olika pedagogik arbetar med matematik : Montessori, Reggio Emilia och traditionell förskola
Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.
FrÄn policy till praktik : En kvalitativ studie om implementationen av Sidas genuspolicy hos bistÄndsmottagande organisationer i Indien
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Det Àr fegt att mobba! Barns tankar kring mobbning, jÀmfört med forskarnas teorier
Denna uppsats behandlar ett problem som angÄr oss alla som arbetar inom skolans vÀrld, mobbning. I litteraturgenomgÄngen studeras sex olika forskare, hur de ser de pÄ Àmnet? Höistad Àr den som studeras djupast. FrÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Vad Àr mobbning? Varför mobbar man? Vad kÀnnetecknar en mobbare? Vad kÀnnetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra Ät problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i tvÄ klasser frÄn tvÄ olika skolor, en trea och en sexa.
Musik som kommunikation
Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.