The aim of this Master?s thesis is to investigate the meaning the reading group of the public library has to a number of users. To fulfill the aim the following three questions have been formulated: 1) What do a number of users expect from the reading group of the public library? 2) Which approach/attitude or approaches/attitudes do a number of users have to reading and to talking about reading? 3) How do a number of users experience the ongoing reading group?The research is founded on qualitative interviews with five users that take part in three different reading groups in public libraries. The theories that are used is the theory of three so called strategies - the pragmatic, the traditionalistic, the emancipatory ? and the theory of flow.

Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger på intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frågeställningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kännedom om begreppen tänker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut väljer snarlika förhållningssätt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen är att mentalisering/reflektiv funktion är något som familjeterapeuterna ser som vägen till att skapa förändring och att familjeterapeutiska metoder kan användas för att arbeta med och förstärka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll.

En typisk funktion på startsidan till många webbportaler är den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginläggen, nyheterna eller händelserna som har lagts till på webbplatsen. Dessa funktioner ärkända som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan är den sida som besöks mest jämfört med alla andrawebbsidor i portalen innebär det i sin tur att denna funktion utnyttjas väldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan användas för att uppnå denna funktion ochatt ta reda på hur väl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar både de olika metoder som fanns och resultaten på en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras på ett överskådligt sätt.Slutligen dras slutsatser angående resultaten. Resultaten förespråkar inte en specifik metod, den metod somlämpar sig bäst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer såsom frekvens avbesökare eller ändringar på innehållet som metoden söker igenom..

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och värdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillväxt är helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sätt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien är att förstå de behov och förväntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillväxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen består av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

reMIND är ett verktyg som kan användas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som därefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND på Linköpings universitet och är ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet och målet med det här projektet är att komma vidare i den utvecklingen.

The purpose of the present thesis is to investigate the interaction between the branches in the different villages and its users and the importance of the branches for democracy. To illustrate these points, I have focused on Högsby municipality, a local council in Kalmar county. Högsby municipality is of particular interest in this connection, since all seven of the branches have been closed recently; only the main library remains. Moreover, three of the closed branches were, in 2005, taken over by citizen organizations local to the part of Högsby municipality where the libraries were located. The specific issues that were addressed were:- What needs were satisfied by the local libraries in Högsby council and is it possible to satisfy these needs in other ways and then, how?- Does the absence of a local library affect democracy?Interviews were performed.

Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling.

The question of the provision of electronic books in Swedish public libraries has lately evolved into a lively debate in Swedish media, where the public library?s identity and itsexpected role as a democratic institution is an underlying topic. The aim of this bachelorthesis is to examine the idea of the public library?s identity as expressed in newspaperand journal articles by writers connected to the library sector. The aim is achieved byexamining the language-use and identifying discourses in the debate.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.