The well-being of employees has become a key concept in the rhetoric of the company boards and business literature of today. There is however not much statistic evidence of a connection between economic results and the perceived working climate. This thesis sets out to investigate whether there is a positive correlation between economic results and working climate on a work group level. It also aims to study which specific working climate factors influence the results. In order to meet its purpose this thesis analyzes employee satisfaction questionnaire data and economic results from more than 300 work groups.

Där hav möter land kan det ske spännande saker. Eller rättare sagt, där hav möter land borde det ske spännande saker. Med den inställningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sådant vattennära område och utsätta det för undersökning och komma med förslag på förändring. Tanken är att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebär: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet är en del av Visby hamn och det är idag en plats utan riktig identitet.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS).

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Skadeståndet är det vanligaste sanktionsmedlet då skada uppstått. Inom arbetsrätten gäller som grundläggande princip att arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för verksamheten och det som sker inom ramen för dess drift. Då en arbetstagare vållar skada i tjänsten läggs ersättningsansvaret på arbetsgivaren som följd av detta principalansvar. Sådan ansvarskanalisering kan även ske genom att arbetsgivaren tecknar en ansvarsförsäkring som täcker sådana skadeståndsanspråk som kan riktas mot företaget eller någon av dess anställda. Då arbetsgivarens ansvar idag omfattar såväl skada uppkommen av eget vållande som skada vållad av en anställd är risken för skadeståndsanspråk hög och behovet av ett skydd genom en ansvarsförsäkring likaså.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ?vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer.Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt.Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.