Sökresultat:
3548 Uppsatser om Folkbibliotekets funktion - Sida 2 av 237
6-åringars kunskaper om källsortering
Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..
Problem och funktion hos gemensam litteraturläsning och litteratursamtal
Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..
Barns kroppsuppfattning
Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..
??? Paus. Det är paus. Det blir paus. : Om tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser
Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.
1:e socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd-Deras roll och funktion
En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistånd i Individ och familjeomsorgen på två av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, två 1:e socialsekreterare och två enhetschefer. Alla våra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis från de två socialkontor med mest liknande sammansättning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrån socialsekreterarnas synvinkel men också utifrån enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frågeställningar har används;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som används är human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman där alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.
Sjukgymnastiska interventioners effekt på smärta, funktion och livskvalitet vid skuldersmärta: en litteraturstudie
Bakgrund: Nociceptiv smärta är den vanligaste typen av smärta och kan drabba skuldran. Smärta påverkar rörelse i det dagliga livet. Sjukgymnastik är ett vitt begrepp där många typer av behandling ingår. För att utvärdera effekt av behandling kan smärta, funktion och livskvalitet bedömas. Evidens för sjukgymnastiska interventioner vid skuldersmärta har visat sig vara otillräcklig.
På spaning efter en kärnverksamhet : vilken är egentligen folkbibliotekets huvuduppgift?
The aim of this two-year masters thesis is to look for the Swedish public library´s core business, using theories about competence. The approach is qualitative. It is done by studying the Unesco Public Library Manifesto, the Swedish library legislation, the education in library and information science, two important Swedish library related journals and by asking public librarians about their work and point of view regarding competence.The research shows mainly two sides of the core competence of public librarians: information technology competence and literature knowledge. The conclusion is that the two meet in the idea of mass education, which could therefore be called the Swedish public library´s core business..
Kroppsspråkets pedagogiska funktion
Abstract
Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.
Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna.
Specialpedagogens funktion i skolans ledning en jämförande undersökning
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.
Varför läser flickor? : En studie i sex gymnasieflickors läsning och dess funktion på fritiden och i skolan
Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser.
Samlingens funktion och innebörd i förskolan : En kvalitativ studie ur ett lärarperspektiv
Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.
"Fy fan va alla svär" : Användningen av svordomar bland några elever i en grundskola
Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..
Viktig och utbytbar -en studie om handläggarens roll i klientens liv
Uppsatsens syfte är att ta reda på vilken funktion handläggaren får i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förväntningar som finns hos de bådaparterna och hur organisationen ser på handläggarens roll i utredningsarbetet.Våra frågeställningar är:-Vilka förväntningar finns det på funktionen och relationen i utredningsarbetet, från klienterna,handläggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handläggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handläggarna att de har i klientens liv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvåklientintervjuer, tre handläggarintervjuer och två arbetsledarintervjuer. Vårt resultat är följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handläggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handläggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handläggare och klienter menar att relationen är viktig för att enutredning skall kunna äga rum.
Hur tjänstemän ser på folkbibliotekets IT-utveckling
The purpose of this essay is to examine how officials within the Swedish public libraryorganisation view the IT-development, how the IT-development progresses within theorganisation and if there is a need for a national IT-strategy for the public libraries in Sweden.Four unorganized interviews with officials within the regional- and county libraryorganisation and one within the national organisation where conducted. This study is aqualitative examination where the phenomenographic approach has been used as inspirationfor the analytic model. The analytic result has been compared to the system theory of how anoptimal system should be constructed to perform in an optimal way and to be able to producegood results. The results of this study show a wish for a better national cooperation regardingthe IT-development for the Swedish public libraries. Today?s library structure should bereviewed over in order to enable the libraries to produce even better results from the cooperation?s..
Effekterna av åtta veckors artrosskola hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av träningen och artrosskolan
Artros är sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i världen. Höftleden är en av de strukturer som är mest utsatt. Träning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gällande smärta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan används som en behandlingsform vid en vårdcentral i Norrbottens län. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av träningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.