Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Skyltdockor är ett exponeringsverktyg som har en lång historia inom klädsömnadsindustrin, en historia som genom decennierna förändrats och utvecklats för att attrahera konsumenterna på marknaden. Utseendet och skönhetsidealen som symboliseras har diskuterats och väcker idag, år 2012, stora debatter som är högaktuella.Syftet med forskningen är att studera den kvinnliga konsumentens associationer och attityd till skyltdockor på den svenska marknaden. Vi vill bidra till en ökad förståelse för marknadens attityder till skyltdockan ur ett företagsperspektiv, få en överblick över kommunikationskanalen och påvisa hur utformningen av skyltdockan ställs i relation till konsumentbeteendet.Forskningsfrågorna som behandlas i undersökningen är följande, hur ska skyltdockorna på den svenska marknaden utformas för att uppfattas som en effektiv exponerings- och kommunikationskanal. Vilka betydelsefulla argument är intressanta vid utformningen av en kvinnlig skyltdocka. Hur ska skyltdockan utformas för att attrahera den kvinnliga konsumenten och inge positiva associationer.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i Fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.

Studien avsåg att undersöka ungdomars definitioner och föreställningar kringvåldtäkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavåldtäktsoffret och den kvinnliga förövaren.Våldtäkt beskrivs som varande ett våldsbrott och refereras ofta till i medierna,främst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgångspunkt.Då ungdomars föreställningar kring begreppet våldtäkt tidigare undersökts, därmed en heteronormativ utgångspunkt, är det av intresse att införliva ocksåandra aspekter kring ämnet.Metod för insamlandet av empiri var Fokusgrupper, där analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera påvisar att de ungainformanterna är medvetna om det manliga våldtäktsoffret och den kvinnligavåldtäktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förändrasdock när diskussionen kommer att behandla vem som är vem, avseende offeroch förövare i våldtäktssituationen.Det manliga våldtäktsoffret definieras som ?svagt?, då han ?förväntas? fysisktkunna försvara sig själv.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande.Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av Fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika Fokusgrupperna.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom där både behandlingen och sjukdomen kan påverka och begränsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt på sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret påverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien är även att undersöka dessa patienters möjlighet till träning, vad som kan underlätta och motivera till träning samt vilka svårigheter och hinder till träning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av Fokusgrupper där cancerdrabbade personer som genomgår eller har genomgått adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och träning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskänsla, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglädje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillräcklig energi, dålig motivation eller risken att känna sig obekväm i en träningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlättade till träning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om träningsformen samt att ha inställningen att träning underlättar vardagen. Slutsats: För att hjälpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det läggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder då till att denne själv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kännas övermäktiga utan istället fokusera på lösningarna till dessa problem..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka varför gymnasieelever skolkar, och se hur man kan förstå detta utifrån de socialpsykologiska begreppen attityder, socialisation och roller. Studien är kvalitativ och omfattar tre Fokusgrupper med sammanlagt 21 ungdomar som går på Angeredsgymnasiets estetiska program. Vi utgår från elevernas egna berättelser i vårt resultat. De tre huvudsakliga frågeställningarna som studien grundas på är: Hur påverkas ungdomarnas skolk av deras syn på gymnasiet? Vilken roll spelar människorna i elevernas omgivning för deras skolk? Vilken betydelse har elevernas syn på skolk för deras frånvaro?Resultatet av vår studie visar att ungdomarna har en positiv attityd till gymnasiet och de anser att det är viktigt för deras framtid.

Enligt den svenska läroplanen, LPO 94, är utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i ämnet historia. Det finns dock i forskningen ännu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande känns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mätas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 år på två skolor och en förskola. Barnen delades efter ålder in i Fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremål av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremålen.

Titel: Sociala Medier - Ännu en kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har många ansikten, det vill säga den ser olika ut och har genomgått förändringar genom tiden. Den förändring som vi uppmärksammar är att marknadsföringen tagit ett steg ifrån transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjälper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar på är de digitala plattformarna som benämns som sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.Forskningsfråga: Hur kan sociala medier användas som marknadsföringsverktyg, med fokus på kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring på Internet och genom sociala medier2.

Problem: Förpackningen har föreslagits som det femte P:et (packaging) i marknadsmixen (Kotler (1999). Det anses att en i något avseende unik förpackning kan vara av stor betydelse för att skapa en framgångsrik märkesprodukt. Orsaken till detta är att förpackningen kan betraktas som märkesproduktens ansikte utåt, vilket gör att den i stor utsträckning bidrar till att skapa ett första intryck av märkesprodukten. Mot bakgrund av detta är det naturligtvis angeläget att förpackningen redan från början bidrar till att ge ett positivt intryck av märkesprodukten ? man får aldrig en andra chans att göra ett första intryck.

Bakgrund: Hur man skapar den bästa arbetsron i klassrummet verkar ständigt vara ett återkommande problem ute på skolorna. Vissa lektioner är bättre än andra och detta kanske inte alltid går att styra över. När anser lärare och elever att arbetsron är som bäst? Arbetsro är ett svårdefinierat begrepp och kan innebära olika saker i olika sammanhang, men kanske går det att förbättra förutsättningarna om vi vet hur vi ska försöka lägga våra scheman och anpassa lektionerna.Syfte: Att belysa och undersöka några olika faktorer som kan påverka den av elever respektive lärare upplevde arbetsron i ett klassrum, oavsett klassammansättningen. Faktorerna som har valts är av sådan karaktär att de är svåra att styra över: lektionens tid på dagen, veckodag, hur lektionen ligger i förhållande till andra aktiviteter samt hur klassrummet ser ut.

Introduction: Workplace health promotion is important for both the health of the employee and the profability of the company. Among other things the psychosocial work environment tends to be related with motivation and well-being at work. Employees who experience work motivation and job satisfaction are at less risk of illness, which may also result in reduced absenteeism. Aim: The purpose was that of a smaller pilot study examining a qualitative methodology to obtain detailed and concrete information about the blue-collar employees' views on what helps or impair the psychosocial work on the logistics company. Method: A qualitative approach where semi-structured interviews were held with four focus groups was used.

Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var Fokusgrupper.

I dagens samhälle blir människan utsatt för mer information än någonsin tidigare. Företagen konkurrerar om att just deras budskap ska nå fram till konsumenten för att skapa den påverkan som i slutändan resulterar i konsumtion och som företagen tjänar sina pengar genom.Företagen har inte bara problem att sticka ut bland all övrig marknadskommunikation, människor blir även allt bättre på att sålla ut den information de själva är intresserade av. En av de största svårigheterna i sin kommunikation har företagen fått med den generation som precis ska kliva in i vuxenvärlden, de som är födda mellan 1977 och 1994 vilka varit uppvuxna med en ständig ström av information. Denna generation kallas för generation Y och är individer som utvecklat ett kritiskt sätt att sålla bland information och i synnerhet traditionell reklam. Detta tvingar företagen att finna nya vägar för att kunna påverka denna kräsna generation som ses som en viktig framtida konsument.Denna uppsats hade därför som syfte att undersöka en ny möjlig väg för företagen att komma åt generation Y på varpå en frågeställning har upprättats som lyder: Hur kan generation Y påverkas av produktplacering i bloggar?Produktplacering i bloggar var av stort intresse att utforska då generationen består av de människor som är mest aktiv på sociala medier och som läser flest bloggar.