Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid användandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi är rädslan för inte kunna andas eller känna sig instängd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och säkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har på användaren.För att besvara undersökningens frågeställning skapades två artefakter - en miljö i abstrakt grafisk stil samt en miljö i realistisk grafisk stil. En Fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de båda miljöerna och fylla i två enkäter samt delta i en intervju.

Syftet med uppsatsens studie är att förstå och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns några särskilda kännetecken?  14 specialpedagoger från 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, både enskilt och i Fokusgrupp. Genom att använda grundad teori har en påverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. Påverkansmodellen visar de faktorer som kan användas för att lösa de problem en förskola upplever.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en Fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande?Resultatet av undersökningen visar att Fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är semistrukturerade intervjuer och Fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielärare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via färdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom områden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av Fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats på analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrån frågeställningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lärare ser få skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via färdighetsprov.

Utbredningen av sociala medier har idag gjort dessa till självklara plattformer för företag att marknasförasig på. 2010 lanserades en ny plattform, Instagram. Det har idag blivit ännu en plats för företag att nå uttill sina kunder. Men hur använder sig företagen av mediet, och vad tycker kunderna/användaren omföretagens användning av plattformen?Denna uppsats ämnar besvara hur ska klädföretag utforma innehållet på sitt instagramkonto för attmarknadsföra sig och samtidigt behålla sina följare?Metoder som har använts för att besvara problemformuleringen är observationer av befintliga företag påInstagram och intervjuer med klädföretag.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på Fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av Fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre Fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i.

Titel: Andra Avenyn - och den andra genrationens TV- tittare.Författare: Nadja Andersson, Jiwar Roshan.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin: Vårterminen 2008.Handledare: Marie Grusell.Sidantal: 43 exklusive bilaga.Syfte: Att undersöka uppfattningarna kring streamandet av Andra Avenyn hos de som följer serien genom SVT Play.Metod: Kvalitativa Fokusgruppsintervjuer, samt en kvalitativ personlig intervju.Material: Tre Fokusgruppsintervjuer med tre personer i varje Fokusgrupp. Dessutom en personligintervju. Samtliga genomförda i Göteborg.Huvudresultat: Vårt resultat visar att Andra Avenyn- streamarna är positivt inställda till såväl seriens innehåll som till verktyget SVT Play. Man uppskattar möjligheten att själv kunna bestämma när, var och hur man ser på serien. Samtidigt ser man vissa brister med tekniken.

Syftet med studien är att undersöka hur feminister uppfattar, förhåller sig till och hanterar den mediala bilden av feminister. Detta är relevant för att lyckas bryta de normer som uppstått kring feminister och även för att se hur man själv som feminist arbetar för att nå detta mål. Att undersöka detta leder till att den vetenskapliga forskningen kring den makt medierna har att påverka stora fenomen i samhället utvecklas, men det ger även förståelse hur detta uppfattas och hanteras av de som befinner sig inom ramen av vad fenomenet behandlar. Frågeställningen är: hur uppfattar, förhåller sig till och hanterar feminister den mediala bilden av feminister?Metod och material:  Denna studie har tillämpat kvalitativa intervjuer, i form av en Fokusgrupp och två individuella intervjuer, för att kunna besvara forskningsfrågan.Huvudresultat : Feminister uppfattar en negativ bild av feminism i media.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen på speciallärarprogrammet på Malmö Högskola under våren 2015. Det är en kvalitativ studie som utgår från det sociokulturella perspektivet där talet är tankens redskap. Jag har genom Fokusgrupper och lärarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån Kintsch och Rawsons modell för läsförståelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar på att lärarna, när de bedömer elever, bedömer hur väl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till läsförståelse.

Vårt examensarbete är en studie av hur elever uppfattar meningsfullt lärande inom matematiken. Våra metoder för datainsamlingen har varit baserade på kvalitativ studie och fallstudie. Vi samlade in information via Fokusgrupper med elever i årskurs sex och har även intervjuat elevernas lärare och skolans rektor. Innan undersökningen studerade vi styrdokument och litteratur kring meningsfullt lärande. Efter elevernas samtal har vi analyserat resultatet, därefter har vi återvänt till klassen för att ge dem möjlighet att utveckla sina tidigare tankar i vårt forskningsområde.

Den allt snabbare växande marknaden för livsmedel i Sverige gör att det behövs fokusering på produktutveckling för livsmedelsföretag. Detta projekt innefattar en produktutveckling vars mål var att utveckla ekologiska desserter med bär som huvudråvara. Genom observationer har vi undersökt vilka desserter som finns nu i den svenska dagligvaruhandeln och vi har sett att det idag saknas produkter i kategorin färdiga desserter med fokus på bär och ekologi. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt med halvstrukturerade individuella intervjuer och en Fokusgrupp för att få förståelse för förutsättningarna att utveckla ekologiska desserter med bär. Syftet har varit att utföra en förundersökning som i detta projekt innebar att få ett förhållningssätt till desserter, ekologi, mervärden och bär, dessutom en produktutveckling.

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande Fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje Fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.