Datorspelens  repetitiva  natur  medför  problem  för  skräckgenren.  Fiender  som  är skrämmande  mister  sin  slagkraft  när  spelarna  träffar  på  dem många gånger och vänjer     sig     vid     dem.     Detta     fenomen     har     mycket     gemensamt     med beteendevetenskapens  teorier  om  Fobier.  Människor  lär  sig  att  vara  rädda  för någonting och utvecklar en Fobi. Vid upprepade möten med Fobiobjektet vänjer sig människor. Det finns dock forskning som visar att en förändring i kontexten under invänjningen kan leda till att denna hindras. Undersökningen syftade till att använda detta  som  en  lösning  på  problemet  med  upprepning.  Två  versioner  av  samma spelnivå  gjordes  och  spelades  av  två  grupper  testpersoner.  Den  ena  versionen ändrade  under  spelets  gång fiendernas beteende. Resultatet tydde på att versionen med  beteendeförändringar  hos  fienderna  upplevdes  som  mer  skrämmande.  Dock fanns  ett  antal  problem  med  undersökningen,  och  resultatet  kan  inte  ses  som tillförlitligt.  En framtida undersökning skulle behöva utökas på många sätt för att öka tillförlitligheten..

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt.

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen.

This pilot study investigates possible treatment effects and participants' experience in an internet-based treatment of specicfic phobia. Changes in self-reported phobic fear were examined in a series of case studies and changes in attitudes towards avoidance and approach strategies were examined at group level. Seventeen DSM-IV diagnosed patients with specific phobia participated and 10 out of these completed the treatment.The results show that 80 % of the completing participants were clinically improved after the treatment and that the completing participants were significantly more negative towards avoidance strategies after the treatment. The evaluation of the disposition and user-friendliness of the treatment showed that the participants' overall view of the treatment was positive. The main advantage perceived was the flexible nature of the treatment, while the main disadvantages were the high level of motivation and discipline required from the participants.

Social ångest drabbar omkring en av nio svenskar. Effektiva behandlingar finns, med begränsad tillgång och höga kostnader gör att många inte får behandling. Internetbehandling är ett potentiellt kostnadseffektivt behandlingsalternativ som är lätt att sprida, men mer forskning behövs. Syftet med studien var att jämföra två internetförmedlade behandlingar. Trettiosex deltagare fick välja affektfokuserad psykodynamisk behandling (iPDT, N=23) eller kognitiv beteendeterapi (iKBT, N=13).

Föreliggande studies syfte var att undersöka behandlingseffekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd, för personer med olika typer av ångestproblematik. Ett ytterligare syfte var att undersöka behandlingsresultaten när deltagaren själv fick förfoga över behandlingens upplägg och innehåll. Huvudkomponenten i behandlingen utgjordes av sammanlagt 16 moduler hämtade från tidigare Internetbehandlingar riktade mot social Fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom samt depression.Behandlingsgruppen utgjordes av 27 individer som varit kontrollgrupp i en tidigare behandlingsstudie. För samtliga deltagare pågick behandlingen tio veckor. Beroendevariabler utgjordes av självskattningsformulären Clinical Outcome in Routine Evaluation ? Outcome Measure, Beck Anxiety Inventory, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale ? Self Rated, Quality Of Life Inventory, resultat på SCID-intervjuer samt kodning av totala symtom.

Målet med Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ) är att skapa en kortfattad och lättadministrerad skattningsskala för självupplevd livskvalitet med goda psykometriska egenskaper vilken är gratis för alla att använda. I framtagningen av BBQ har data insamlad med Quality of Life Inventory (QOLI) i tidigare studier använts för att identifiera de livsområden med störst betydelse för självupplevd livskvalitet. I aktuell studie har normvärden tagits fram för den i studien ingående undersökningsgruppen bestående av 167 psykologistudenter. Studien har visat att BBQ har utmärkt reliabilitet (test-retest), 0,89. Vidare hade BBQ lika god validitet för undersökningsgruppen som QOLI.

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social Fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en Fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social Fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning.

Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.